Från busslaster av turister och vinröda heltäckningsmattor till pandemikris och nytändning för skinnmodet. Skinnhuset Joel Jonsson firade 90 år i våras och går nu in i nya tider.

När dörrklockan plingar och dörren slår upp i vinden är det lätt att tänka att tiden stått stilla. Men bakom väggarna på Skinnhuset ryms en historia som sträcker sig nästan ett sekel bakåt.
Allt började 1936, när Joel Jonsson startade verksamheten som skulle bli en av Malungstraktens klassiska skinnbutiker. Under storhetstiden på 1960- och 70-talet ringlade turistbussarna tätt.
– Det kom upp mot 365 bussar om året. Joel satt vid skrivbordet och fyra–fem expediter tog hand om kunderna, berättas det.
Butiken var något av en upplevelse i sig, med vinröda heltäckningsmattor, medaljongtapeter och en känsla av lyx. Skinn och päls var statussymboler och Malungsfors ett självklart stopp för den som ville handla kvalitet.
En bransch i förändring
Sedan dess har mycket förändrats. Svensk produktion fick det allt tuffare när priserna pressades, och modet skiftade. Skinnjackan gick från statussymbol till vardagsplagg och tillbaka igen.
I dag handlar det mindre om tunga vinterplagg och mer om stil och uttryck.
– Skinnjackan är nästan som en ersättare för kavajen i dag. Det säljs mer tunna jackor än fodrade, berättar Carina Klar.
Färgerna har också fått större utrymme.
– Svart går alltid, men nu är det mycket brunt, blått och rött. Och mocka, det är verkligen på uppgång igen.


Steget till eget
Bakom dagens Skinnhuset står Carina Klar, som tog över verksamheten den sista augusti 2011 efter att ha träffat dåvarande ägaren Inger Sangsta på marknaden i Rättvik året innan.
Beslutet att bli egenföretagare växte fram under lång tid.
– Jag hade funderat länge på att starta eget och tittat på olika företag genom åren. Men det är ett stort steg, man ska kunna sin bransch. Och det gjorde jag ju, säger hon med glimten i ögat.
Vägen dit var allt annat än spikrak. Hon började i skinnbranschen redan på 1980-talet, med sortering och sömnad, och har genom åren hunnit arbeta både i produktion, butik och som egenföretagare i liten skala.
– Jag har varit med i hela kedjan. Det har varit en stor fördel.

Från uppsving till kris
När hon tog över var skinnet åter på modet, och verksamheten växte snabbt.
– Omsättningen ökade från två till tre miljoner. Jag hade näsa för vad som skulle gå.
Men utvecklingen vände tvärt när näthandeln tog fart.
– På ett halvår sjönk omsättningen rejält. Man har fått stå här och vara provhytt åt kunder som sedan beställer på nätet, konstaterar Carina.
Den första riktiga krisen var ett faktum.
När pandemin slog till 2020 försvann turisterna nästan helt. De står normalt för 98 procent av kundunderlaget.
– Det var tufft. Jag fick be leverantörerna att vänta med fakturor och levde på sparpengar. Varor som jag köpt in blev liggande i flera år.
Men med pandemistöd och tålamod från leverantörer tog sig verksamheten igenom krisen.
– Sista inbetalningen på coronastödet gjorde jag i april 2026. Det känns jättebra, säger hon lättad.
Turismen avgör
Turismen är fortfarande avgörande för Skinnhuset. Evenemang som Dansbandsveckan ger tydliga toppar.
– Juli är bästa månaden. Vecka 29 är det fullt tryck, men det håller i sig långt in i september.
Butiken deltar också i marknader och event runt om i regionen, en tradition som går långt tillbaka.
– Det gäller att anpassa sig efter kunden, årstiden och platsen.



En av få kvar
I dag är Skinnhuset en av få renodlade skinnbutiker som finns kvar i Sverige.
– Före pandemin var vi kanske sex stycken. Nu är det ännu färre.
Det som gör att butiken klarar sig är bredden.
– Jag lever inte på en enda produkt, utan på att ha ett stort urval. Lite av allt; från jackor och handskar till hattar och väskor, ofta i naturmaterial, berättar hon.
Just nu pekar utvecklingen uppåt igen. Skinnet är åter på modet och efterfrågan ökar.
– Det är längre plagg som gäller nu, mer kappor. Mocka säljer jättebra.
Samtidigt gäller det att vara beredd på förändringar.
– Man får ha en ödmjuk inställning. Det händer saker hela tiden, då gäller det att tänka: hur hanterar jag det här?

Allt i ett
Att driva Skinnhuset innebär många roller.
– Jag är vd, inköpschef, säljare och städare. Det är det som gör det roligt, att få göra allt.
Samtidigt blickar Carina framåt. I höst stänger Skinnhuset sin fysiska butik efter 90 år, men verksamheten fortsätter i en ny form med fler marknader, pop up-butiker, event och försäljning via sociala medier.
– Man måste följa med sin tid. Kunderna handlar annorlunda i dag och då gäller det att möta dem där de finns.
Jackan som reste över Atlanten
Att Skinnhusets produkter håller länge är något Carina fått bevis på flera gånger. Ett av de mest speciella exemplen är en skinnjacka som i dag finns på andra sidan Atlanten.
Amerikanen Douglas Morse köpte jackan på Waterloopleins loppmarknad i Amsterdam sommaren 1985. Då var han 18 år och hade just tagit studenten. Under sommaren letade han efter den perfekta skinnjackan.

– Jag besökte marknaden flera helger innan jag hittade den. Så fort jag tog på mig den visste jag att det var rätt jacka, skriver han i ett mejl till Malungsbladet.
Han hade ingen aning om var jackan var tillverkad eller vilken historia den bar på.
När sömmen i ena axeln började ge vika några år senare försökte han först laga den med säkerhetsnålar. Till slut plockade en skicklig sömmerska isär hela jackan, sydde om den och bytte det slitna fodret mot ett nytt.
Drygt 40 år senare används jackan fortfarande. När Douglas bodde i Milwaukee blev han till och med erbjuden att sälja den till tre japanska turister, men den var inte till salu.
– Nu när jag gått ner i vikt passar den igen och jag är säker på att jag kommer att fortsätta bära den.

För Carina sammanfattar historien mycket av det Skinnhuset alltid stått för.
– Det är det som är så roligt med skinn. Ett riktigt bra plagg håller i många år. Man köper det inte för en säsong.
Och kanske är det just där hemligheten bakom Skinnhusets 90 år ligger. Inte i butikens väggar, utan i kvaliteten, hantverket och viljan att fortsätta utvecklas. Formen må förändras, men ambitionen är densamma att även i framtiden hjälpa kunder att hitta ett plagg som kan följa dem genom livet.
Text och foto: Timea Hedlund