Om företagande, att fylla 50 och om nästa steg för Malungsbladet
För Johan Kyhlberg är det svårt att prata om både livet, företagandet och framtiden utan att börja i skogen. Den har alltid funnits där, som en röd tråd genom hans liv. Som träningsplats, som arbetsplats och som plats för återhämtning.
– Hela mitt liv baseras på skogen, säger Johan lugnt. Från min karriär som orienterare och skidorienterare, med karta och kompass, till fiske och jakt. Men också som skogsägare.
Skogsägandet är inget arv som bara funnits i bakgrunden. Det är något han byggt upp själv. Redan vid 24 års ålder köpte han sin första egna skog.
Med utbildning som skog- och träingenjör från Högskolan Dalarna följde jobb på sågverk, bland annat i Rågsveden/Vansbro och Strängnäs. Därefter tog livet honom vidare till Småland, där han i dag driver ett toppmodernt hyvleri.
Efter flera bränder har anläggningen byggts upp igen och utvecklats till en modern produktionsmiljö med hyvling, exaktkapning, ändspont, buntning och sortering. Här målas ytterpaneler och här spikas råspontstakluckor. Kunderna finns både bland stora bygghandelskedjor och i trähusindustrin, men också hos Europas slutkunder via legoproduktion till stora aktörer i branschen.
På gården i Småland finns både vedmaskin och flisanläggning, och för Johan är det självklart att allt ska tas tillvara.
– Jag är förbrukare av hela skogen, säger han och slår lätt ut med handen. Massaveden är ju basen i tidningarna. Sågade produkter blir hus. Restprodukterna blir flis, ved eller energi. Ingenting ska behöva gå till spillo.
Från skog till tidning
Just massaveden knyter ihop träindustrin med Malungsbladet som produceras på Backbyvägen i Malung. Skogen och papperet, råvaran och den färdiga produkten – från träd till tidning.
Malungsbladet blev en ny del av Johans företagande när han köpte tidningen 2009. Sedan dess har han utvecklat verksamheten och samtidigt startat fler publikationer. Sälenweekend och Sommar i Malung är två exempel på produktioner som blivit etablerade och viktiga för både företag, föreningar och besökare i bygden.
Men Malungsbladet har alltid varit kärnan.
– Malungsbladet är unikt, säger han utan att tveka. På andra orter finns inget som motsvarar Malungsbladet. Inte den gemenskapen och inte den självklara platsen i vardagen.
För Johan handlar det om mer än affärer. Tidningen är en samlingspunkt.
– Även om det är något så barockt som dödsannonserna som förenar, fortsätter han. I Malung behöver man inte ens fundera på var man ska sätta in en dödsannons. Där är det självklart.
Han ler när han minns sin egen uppväxt.
– Jag kommer ihåg mina kompisar som delade ut annonsbladet varje vecka. Och när man spänt väntade på att få läsa nöjessidorna om vad som hände till helgen på Underground, Taket eller Skinnargården… det var tider det.
Han hoppas att tidningen även fortsättningsvis ska vara en del av bygdens liv och puls.
– Ju fler nöjesannonser, desto mer attraherar det ungdomen att stanna kvar och vara ute och socialisera. Det ger framtidstro.
Och det är där han landar i det som kanske är Malungsbladets starkaste kort – genomslaget.
– Träffsäkerheten att annonsera i Malungsbladet med samma summa som man lägger på en Facebook-annons är oöverträffad.
Effekten stannar inte hos en målgrupp.
– MB-annonserna sprider sig i generationer. Från farmor och mormor ner till barnbarn och även tvärtom.
Han skrattar och drar parallellen till Skinnarspelet.
– Det är som i Skinnarspelet… Ryktet. En annons i Malungsbladet är som Ryktet – det sprider sig i bygden.
Det finns ett uttryck, menar han, som sammanfattar allt:
– Det finns ingen levande människa här som inte hört: ”Det såg jag i Malungsbladet.”
Ett nytt format – men samma Malungsblad
Nu tas nästa steg: Malungsbladet byter format och blir tabloid.
– Tiden är inne nu, säger Johan. Det handlar om miljötänk, långsiktighet och att utveckla produkten.
Det nya Malungsbladet trycks på ett obestruket tidningspapper som till största delen består av cellulosafiber, i princip rent trä. Pappret kommer från Hylte Paper och trycket sker framåt i Falun.
– Made in Dalarna, konstaterar han. Kortare transporter, bättre samordning och lägre klimatavtryck.
För läsarna är innehållet detsamma, samma lokala bevakning och samma spridning, men i ett något större format.
– Produkten är densamma, lika högt läsvärde och lika bra genomslag. Men läsarna får större bilder och vi kan göra fler reportage.
För annonsörerna innebär det mer yta för pengarna.
– Det handlar om kvadratcentimeterpriset. Annonsörerna får mer annonsyta utan att det blir dyrare.
Papper, digitalt – gummisnodden hem
Malungsbladet är i dag en hybrid med både tryckt tidning, webb och egen app.
– Man ska inte behöva vara utan Malungsbladet, var man än befinner sig i världen, säger han med eftertryck.
Samtidigt tror han inte att papperstidningen tappar sin betydelse.
– Känslan av att hålla en tidning i handen går inte att ersätta. Liggtiden för Malungsbladet är minst en vecka.
Han påminner också om att redaktionen gör mer än många tror.
– Vi kan producera i princip vilket grafiskt material som helst och även göra storformatsutskrifter. Vi är kanske lite dåliga på att berätta det, men vi löser det mesta om vi bara får frågan.
Under fotograferingen uppe på Byråsen blir Johan lite nostalgisk.
Utsikten över skogen breder ut sig och han stannar upp en stund, ser ut över landskapet som han kan utan och innan.
– När jag står här kommer allt tillbaka, säger han och låter blicken vila över granarna. Alla träningar i slalombacken, i längdspåren och i orienteringsskogen. Byråsstugan efter passen…Numera är det älgjakt med mina duktiga hundar och sedan in i slakthuset, ett stenkast från stugan. Jag tror jag kan varenda sten i den här delen av Malung.
I skogen hittar han både lugnet och perspektivet.
– Med bössan och hundarna får man tid att tänka, säger han.
Trots att större delen av vuxenlivet tillbringats i Småland beskriver han sig fortfarande som en hybrid – rotad i två världar.
– Hjärtat är alltid kvar i Malung.
Han citerar Aino Trossell, nästan som om orden funnits med honom länge:
– Är man född i Malung så föds man med en gummisnodd i ryggen. Ju längre bort man kommer, desto mer drar den en tillbaka.
Han tror att det kan vara därför han har renoverat och byggt i Backbyn.
Och när samtalet återvänder till Malungsbladet och formatbytet sammanfattar han det utan stora åthävor:
– Samma naturliga del av din vardag som innan – bara nya möjligheter och en stabil framtid för Malungsbladet.
Text och foto: Timea Hedlund
