Hedersamt och ärofyllt firande i Malungs ishall

Hedersamt och ärofyllt firande i Malungs ishall

En tyst, nedsläckt ishall. Trots att läktarna är fullsatta är det nästan så man kan höra en knappnål falla. När strålkastarna tänds står kvällens båda lag; Malungs IF och Nyköpings HC uppradade med sträckta ryggar i en halvcirkel, framför publiken.  Röda mattan är utrullad på isen och stämningen i hallen är ärofylld. Under kvällens match firades och hedrades Malungs IFs Hockeylag från säsongen 1980-81.

Säsongen 1980-81 spelade Malungs IF i den näst högsta serien, och spelade PlayOff till högsta serien och det aktuella laget är därför föreningens bästa genom tiderna. Kvällen inleddes med ett tal av ordförande i hockeysektionen, Börs Erik Eriksson. Han uttryckte stor glädje över att MIFs nuvarande hockeylag åter är tillbaka i hockeyns finrum och spelar i en nationell serie.

Dags sedan för två av lagets spelare att få sina nummer hissade i taket, som ett bevis för sina förtjänstfulla insatser. Bengt Gunnarsson gjorde 18 säsonger i laget mellan 1972-1990 och Christer Busk som gjorde 20 säsonger mellan 1966-1986.  Numren 17 och 18, skrivna på långsmala flaggor,steg sakta mot taket ackompanjerade av MIFs egen låt: För vi är Malung.

Mats Ingels var kvällens konferencier och han passade på att fråga de forna stjärnorna om några fina minnen från deras karriärer:

– Jag kommer faktiskt ihåg min allra första match i föreningen. Jag blev blixtinkallad till laget som 14-åring. Jag hann inte packa ordentligt, så jag spelade med en toppluva på foten, eftersom jag bara fick med mig en strumpa, berättar Christer Busk.

– Jag har många bra minnen från hockeyspelartiden och jag skulle säga att ett av de finaste nog skapas här ikväll. Det är en stor ära att få sitt nummer upphissat i taket, säger Bengt Gunnarsson.

Efter första perioden, då hemmalaget låg under med 0-3, var det åter dags att hedra ”81:orna”. Den här gången äntrade hela laget isen. Målvakten, på den tiden det begav sig: Hans Ahlström idag bosatt i Stockholm visade sig vara en pigg herre som spelade sin senaste seriematch i december, förra året.

Mats Ingels undrar försiktigt:
– Hur gammal är du då?
– Najeh, jag är sjuttio, svarar Hans.

Hela laget från 1980-81 var på plats och gjorde vågen till publiken.

Både före och efter matchen samlades det gamla laget för att umgås och tala gamla minnen och som avslutning på kvällen fick de ta emot beskedet att de företag som valt att sponsra matchen med 1- 3- 5- eller 10-kronor per besökare skänkt 152 kronor per besökare. Dessvärre bjöd inte dagens match på något storpspel av hemmalaget som förlorade med 7-1, så herrarna på röda mattan är sanningsenligt föreningens bästa lag genom tiderna. Än så länge.