Krönika skriven av organisationen ”Suicide Zero” och dess generalsekreterare Rickard Bracken.
Julen står för dörren och många undrar hur julfirandet ska se ut. Coronapandemin drar fram genom landet med en skrämmande kraft. Det vi för bara ett par månader sedan inte trodde var möjligt är nu ett faktum. Vi är mitt inne i en andra våg och fler än 6000 människor har dött. Som ett resultat av krisen lever många av oss i en ofrivillig social isolering. Det finns inget vaccin mot ensamhet men att visa vår omtanke och medkänsla med de som kämpar med sig själva och livet är en julklapp som kan rädda liv.
Enligt siffror från Socialstyrelsen finns än så länge inga statistiska belägg för att pandemin hittills har inneburit att fler tagit sina liv. Samtidigt begås många självmord under just jul och nyår. Nu gäller det att hålla i och att vi tar hand om varandra i krisen. Vi vet att krisens konsekvenser i termer av närståendes dödsfall, arbetslöshet, ekonomisk osäkerhet och ofrivillig social isolering är riskfaktorer för psykisk ohälsa och självmord i samhället. Vi vet också att de som hade en tuff situation innan krisen riskerar att bli ännu mer utsatta. Den stundande julen bör mana till eftertanke. Vem i din omgivning behöver en vänlig hälsning, din närvaro och omtanke just nu?
Vi människor är som bekant sociala varelser. Vi behöver tillhörighet och gemenskap. Behovet att ingå i en grupp är inpräglat i vårt DNA. Ensam är inte stark. Att bli utesluten från gruppen är istället en signal om att livet är hotat. Hela vårt biologiska system signalerar fara. Att vi tar hand om varandra och bjuder in till gemenskap är utifrån detta djupt rotade överlevnadssystem en livräddande handling. Faktum är att den bästa julklappen kan vara en minut av din tid. Hälsningen och omtanken ger tillhörighet och gemenskap och hjälper vårt biologiska system att signalera att faran om uteslutning är över. Det finns någon som ser mig, som undrar hur jag har det och som har tid att lyssna.
Vi vet att årets jul inte kommer att bli som vanligt. Det som tidigare har fungerat är i många fall inte möjligt denna jul. Det första vi alla ska göra nu är därför att förbereda oss. Det måste vi tala med varandra om. Här kommer några råd på vägen från Liria Ortiz som är psykolog och som är medlem i Suicide Zeros expertråd.
- Gör en aktivitetsplan för de lediga dagarna. Exempelvis kan du i förväg boka in en videofika med någon varje dag, eller redan nu planera in måltiderna dag för dag.
- Fundera över vad som går att göra utifrån de förutsättningar som gäller. Kan ni äta julbord digitalt eller titta på Kalle Ankas jul tillsammans via videolänk?
- De digitala plattformarna kommer att vara lösningen i jul, och de är trots sina brister bättre än att inte ses alls. Att lära någon hur man använder mobil, dator eller surfplatta för att hålla kontakten med andra kanske kan bli en julklapp.
- Fokusera på det som faktiskt fungerar och förbered dig på att åtminstone två saker kommer gå bra – och att två kommer gå dåligt. Julen är en laddad högtid och vi har lätt att tolka det som att hela julen blir förstörd om något inte går som vi tänkt. Försök istället att uppskatta det vi faktiskt får uppleva.
- Att skriva ner vilka saker som går att påverka och vilka som inte gör det kan vara en bra idé. Det kan vara ett sätt att minska stress och ångest. Om oron och rädslan kryper sig på är det viktigt att identifiera vad den består av. Därför är det bra att känna in ångesten, vara med den en stund och observera den, tills den klingar av. Säg till dig själv att just nu har jag det så här, men det kommer inte alltid att vara så.
- Använd dig av din livserfarenhet. Personer som känner sig oroliga för hur de ska hantera julen och tiden efter kan gå tillbaka till tidigare situationer av osäkerhet i livet. Osäkerhet är en del av livet. Tänk tillbaka på tidigare tillfällen och fundera över vad du då gjorde för att hantera situationen.
- Vänd på perspektivet – försök se vilka fördelar det finns med att inte arrangera ett stort julfirande. Kanske blir det faktiskt mycket mindre stress och konsumtion som du kanske inte vill eller har råd med.
Till sist: ring din bror. Ring din granne. Ring den du tror mår dåligt. Det kan rädda liv.