2009 fyllde Naturskyddsföreningen i Sverige 100 år och detta firades med en stor festlighet på stadshuset i Stockholm. Föreningens lokala kretsar, som de kallas, är 271 till antalet och en av dessa finns i vår kommun. Vid starten den 16:e februari 1980 gavs den namnet Övre Västerdalarnas Naturvårdsförening, men idag heter den kort och gott Naturskyddsföreningen Malung-Sälen. Firandet av de 40 första åren skedde i mars, under något enklare former än i Stockholm – en subventionerad lunch på hotellet för medlemmarna. Jubileum och firande i all ära, föreningens ordförande Bertil Helmersson pratar hellre om den viktiga verksamhet de bedriver.

Nästa år har han varit den lokala kretsens ordförande i 3o år. Då hade kretsen 87 medlemmar, idag har den siffran stigit till 240. Allt sedan han var en liten pojke har han intresserat sig för naturen och hans engagemang i föreningen började när han insåg hur dåligt naturen mår och hur illa skogen far.

– Jag är glad att så många är intresserade och vill kämpa, vi är ju betydligt fler medlemmar nu än när vi startade. Samtidigt är jag också besviken på att läget är så illa som det är idag i vår natur, trots att vi finns. Vi sliter och kämpar för det som många tycker är självklart.

Den lokala kretsen har varit och är delaktiga i en rad olika projekt i vårt område och kontaktas på återkommande basis av kommunen för att lämna sina synpunkter på diverse planer vad gäller naturvårdsinsatser, skogsbruk och liknande. Det kan till exempel handla om var liftar på fjället placeras, var skoterleder dras eller vilka arter som får jagas och under vilka tider.  De har uppvaktat dåvarande jordbruksministern för att få till stånd naturreservatet på Tandövarden och reservatet på Lybergsgnupen var också länge en hjärtefråga.

– Genom åren har vi haft mängder med olika aktiviteter. Natursnokarna, fårdagar för hela familjen där man fick se hur ullen hanterades och ringmärkning av fåglar är bara några exempel.

Bertil tycker om fågelskådning och har sett 316 arter i Sverige. Han har fått vara med om att ringmärka kungsörn, en upplevelse som han skattar nästan lika högt som de gånger han fått komma fram till ett bo där han sett lappugglan – en riktigt häftig upplevelse. En annan höjdare var när den gröna biätaren (fågel) syntes i Öje 1998, den tredje som synts i Sverige vid den tidpunkten.

I samarbete med Dalarnas ornitologiska förening hjälpte föreningen under början av 80-talet till med att släppa ut 70-talet berguvar i kommunen och Bertil tror att några av dem finns kvar här än idag. Hans arbete med föreningen beskriver han som att hålla ett barn som inte åldras, i handen. Hans egna barn är uppväxta med Naturskyddsföreningen, vare sig de velat eller inte.

– Man lägger ned mycket tid, men i gengäld får man fina naturupplevelser och det är det som är belöningen. Jag vill kämpa för att naturen ska förbli som den är, just nu är alltför mycket hotat, vårt klimat håller på att spåra ur. Vi måste till exempel få en helt annan inställning till kalhyggen, mer skog måste sparas så att arter kommer tillbaka.

Föreningen har genomfört flera hjälpinsatser för olika arter. Projekt igelkott var ett och flera fågelholksprojekt har följt därefter. De har byggt risbon för örnar, fiskgjusar och ormvråk. De bidrog även i det rikstäckande projektet att rädda pilgrimsfalken, vilket föll väl ut.

– Fågellivet är påverkat, det märks tydligt. Fåglar som fanns när man var liten är nu borta. Backsvalor och sånglärkor till exempel och även pilgrimsfalken höll på att utrotas, men så började man föda upp ungar på Noaks Ark, det är inte för inte som falken är Naturskyddsföreningens symbol. Vi fick plantera ut och föda några ungar här i området. Idag häckar de på minst två ställen i Vansbro och minst ett i Mora.

Som pensionär hade Bertil hoppats på att få vandra i fantastiska skogar, men han blir lika besviken varje gång han hamnar på ett kalhygge med djupa diken. Den gamla fina naturen som fanns där förr är borta, industriskogarna växer i alltför rask takt och det påverkar klimatet.

– Vi kan inte köra på som vi gör, jordens resurser räcker inte. Vi måste lära oss att inte slänga och köpa nytt hela tiden. Och så måste vi få in det ekologiska tänket när vi handlar. Än så länge är de varorna ofta dyrare, men det har förändrats – idag finns flertalet varor i samma prisnivå, som de besprutade. I föreningen har vi genomfört butiksundersökningar under vår årliga miljövänliga vecka där vi brukar kolla av vilka butiker som erbjuder flest ekologiska varor.

Börje Flygar inspekterar den första häckningen av lappuggla i Malung-Sälen. Börje var initiativtagaren till det populära fågeltornet i Tisjön som Naturskyddsföreningen finansierat med hjälp av bidrag ur Tisjöns vattenregleringsfond. Det invigdes 1994. Innan dessa hade Börje sitt eget torn där han fågelskådade (se bild nedan). Bertil tror att Börje ringmärkte runt 60 smålomsungar och han kan se framför sig hur han sprang ifatt tranungarna på myrarna för att kunna ringmärka dem.

Enkla saker som var och en kan göra hemma i sin egen trädgård för att gynna djur- och växtlivet är att spara en liten del där man inte klipper gräset, där bildas då en liten, liten slåtteräng där till exempel fjärilar och fåglar får plats att utvecklas. För några år sedan instiftade Bertil och hans kollegor ett miljöpris i Malung-Sälen som går till någon som de finner har gjort en betydande insats för miljön. Förra året var det Börje Dahlén som fick priset för sitt engagemang i Kungsörnens bevarande. För närvarande inventerar de vilka som kan vara aktuella pristagare för 2020.

Kretsen deltar ofta i Naturskyddsföreningens riksstämmor. Där får kretsarna chans att lämna sina motioner som senare ligger till grund för vilka frågor som ska drivas på nationell nivå. Malung-Sälen är genom Bertil en krets som lämnat många motioner.

– Säkert finns det de som kallar mig byfåne eller ”han som alltid cyklar överallt”, men då får det vara så för vi måste lära oss att spara energi, vi kan inte fortsätta att åka bil som vi gör idag och öka de fossila utsläppen – vi som har möjlighet att cykla måste göra det.

Bertil är uppenbart djupt oroad över det sätt som industriellt skogsbruk bedrivs, vilket i sin tur påverkar flora och fauna åt ett negativt håll, enligt hans sätt att se det. Det påverkar även den biologiska mångfalden, som är oerhört viktig även för människan. Följden blir i förlängningen ett förstört klimat. Det är värt att kämpa för och det kommer han att fortsätta med i många år till.

Fågeltornet i Tisjön byggs vintern 1993-94...
...och invigs i maj 1994.

ÅRLIGA ARRANGEMANG
Miljövänliga veckan
Fågelskådningens dag
De vilda blommornas dag – utflykt
Vandringar till Gnupen
Ugglelyssningar på våren 
Botaniska utflykter – ofta till fäbodar i Malung och Sälen
Naturnatta (naturupplevelser under nattetid, exv. Ångbåtstur på Öjesjön)
Matning av lavskrikor

AKTIVITETER
Skogskampanjer
Fotoutställningar på biblioteket
Cykelkampanjer
Klädbytardagar
Värvningskampanjer.
Sopkampanj, skräp slängs överallt
Studiecirklar för växter och fåglar
Naturresor till Öland.

PERSONER SOM GJORT BETYDANDE INSATSER I DEN LOKALA KRETSEN
Pell Algot Eriksson, expert på sällsynta växter
Sirja Eriksson, ledare i Natursnokarna
Mats Nordhag expert på växter
Birger Johansson, expert på fåglar
Börje Dahlén, fågelexpert
Bror Erik Larsson, rovfåglar och holkar
Astor Eriksson, bevakar älv och vattendrag. Kämpar för Ejforsens bevarande. 
Sebastian Kirppu, skoglig expert som kämpar för arternas bevarande