”Semmeldagen är den enskilt största dagen för oss under året.”

”Semmeldagen är den enskilt största dagen för oss under året.”

En semla är en semla. Nja, så var det kanske förr i tiden, men inte längre. Idag kan man botanisera bland närapå en hel djungel av olika varianter. Både brödet och fyllningarna ligger ibland ganska långt från den klassiska vetebullen med sitt innanmäte, fyllt med mandelmassa. Vad sägs till exempel om vaniljsemla, wienersemla, kladdkakesemla, saffranssemla och semmelwrap? Givetvis finns även med eller utan gluten.

På Fresans konditori på gågatan i Malung smyger Malungsbladet in bakom kulisserna under tisdagen och får en kort pratstund med konditorn Therése Elovsson, som driver konditoriet tillsammans med Jonas Jonsson. Det vore en underdrift att säga att verksamheten här är livlig. Hon är i full färd med att spritsa grädde.

– Det har varit smått galet här under hela dagen idag. Jag åt en halv semla till frukost och sedan dess har jag stått här vid bänken och gjort semlor bokstavligen hela dagen. Jag har hunnit smita på toa en gång, men det är allt, säger en lite stressad bagare.

I botten på bullen hamnar mandelmassan.
Där uppå spritsas grädden.
Sedan läggs locket på.

Therése har hunnit med att göra drygt 500 semlor i olika varianter och i Hjulsslätt, Lima där Jonas bakar och säljer samma bakverk, har han hunnit med att göra lika många. En del beställningar har han levererat till företag på fjället, resten är sålda över disk i bageriet i Torgås. Han säger i telefonen:

– Jag har varit igång sedan tre i morse för att hinna baka och grädda bullarna. Vi har bakat runt tusen stycken nu och ännu är det någon timmes försäljning kvar. Den här dagen är stor för oss – det är den enskilt största dagen för oss under året, bortsett från Dansbandsveckan.

Allra överst: Florsockret.

Ej heller Jonas har hunnit med något annat än montering och fyllning av semlor, men han hann i alla fall klämma i sig en av dem till lunch. Som de erfarna bagare och konditoriinnehavare de är beställer de varje år ett jättestort lager av mandelmassa för att kunna tillfredsställa det ökande behovet av semlor hos kunderna.

– Lagret brukar räcka fram till påsk ungefär, berättar Therése. Det är uppenbarligen något visst med detta bakverk, folk är som tokiga i det. Kanelbullens dag är inte ens i närheten, men det beror säkert på att många bakar sådana själva, hemma i sitt eget kök.

Jonas monterar saffranssemlor i Hjulslätt.

På väg ut genom dörren möts jag av en kund som går fram till disken och endast säger:

– Två!

Det är allt som behövs en sådan här dag. Gissningsvis fick han den klassiska varianten med fyllning av mandelmassa.

FAKTA
Kärt barn har många namn. Semlan kallas även för fastlagsbulle eller fettisdagsbulle. Många äter den gärna med varm mjölk och då kallas den hetvägg. Den består av ett ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen associeras med fastlagen före påskfastan och då särskilt fettisdagen, men också med blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.

Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl. Från början var det namnet på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. I Norge och Danmark kallas semlan för för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.