Boss, Tutte, Jörgen Pepsi, Dumle, Odin och Lilla My – många och varierande var namnen på de fjärilar som klass 2-3 i Malungsfors skola släppte ut i det fria, på fredagseftermiddagen. Att följa en fjärils utveckling från larv till färdig fjäril har funnits med i undervisningen på skolan i form av en så kallad NTA-låda (natur och teknik för alla), i flera år. NTA-lådorna är färdiga koncept innehållande material och förbestämd arbetsgång. Under sex veckor har eleverna fått mata sina personliga tistelfjärilar och har med egna ögon fått se tillväxtprocessen. Det regniga och kalla vädret gjorde därefter att de fick vänta i nästan två veckor på att få släppa ut dem, men när det äntligen var dags var de extra taggade.
Läraren Maria Oskarsson berättar hur larverna kom med post från England och att varje elev fick en helt egen som de fick lägga i varsin burk, vars botten de fick fylla med mat, som räckte hela larvstadiet.
– Maten följde med i beställningen och de har fått sköta om dem efter de instruktioner som vi studerat tillsammans i klassen. De har fått dokumentera förloppet när larverna blev större och till sist bildade puppor i burkarnas pappersförsedda lock, genom att rita, måla och anteckna, berättar Maria. Vi flyttade sedan försiktigt pappersbitarna med pupporna på och fäste dem på burarnas väggar.
Eleverna var snabba med att döpa sina larver, enligt traditionen. Förloppet från larv till fjäril tar ungefär sex veckor, men på grund av det dåliga vädret de senaste veckorna har de färdiga fjärilarna fått bo inne i klassrummet där de fått sockerlösning och med sina snablar har de sugit i sig saften från äppelskivor som barnen lagt i burarnas botten. Burarnas nätväggar bär röda fläckar som är en kvarvara efter puppornas kläckning. Barnen har försökt försköna miljön i burarna ytterligare genom att smycka dem med pinnar och blommor.
Klassen har 20 elever och lika många fjärilar fick i fredags ta sina första vingtag vid Västerdalälvens strand, strax söder om kapellet i Malungsfors.
– Ingen larv eller fjäril har dött på vägen, men jag hade några i reserv ifall att, men de blev bara en trevlig bonus, säger Maria.
Vad har varit roligast med fjärilsprojektet?
– Allting!
– När vi fick se när de kom ut ur pupporna!
– Men nu har vi väntat så länge på att få släppa dem!
– Vet du att deras vingar är ihoprullade inne i puppan och så fälls de ut när de kläcks? Hur får vingarna plats där inne?
– Du vet väl att en fjäril har fyra vingar, inte två?!
Entusiasmen är hög när det väl är dags att öppna burarna. Några av fjärilarna flyger med blixtens hastighet direkt mot skyn medan faktiskt ganska många, till elevernas förvåning, sitter kvar i buren ett bra tag innan de lyfter. Det är till och med så att de får försöka få dem att klättra upp på pinnar och blommor som de, med försiktighet, stoppar ner i burarnas botten. I nästan en kvart håller de på innan alla deras ”bebisar” flugit sin kos, i jakt på nya hemvister.
Helst av allt vill eleverna dröja sig kvar, men tiden för att ta avsked har kommit… annars hinner de inte ha rast innan nästa lektion, upplyser Maria dem om. Plötsligt går det snabbt och enkelt.
– Hej då, Dead Pool! Hej då, Justin! Hej då, Bert! ekar ljudet över de nyutslagna maskrosorna, i sluttningen ner mot älven.