I helgen slutade Lima SKGs lag i singel mixed stafetten i skidskytte på en fjärdeplats, vid SM-tävlingarna i Östersund. I laget ingick Stina Nilsson och Tobias Arwidson. Både Stina Nilsson och klubbkamraten Johanna Skottheim är namn som figurerat flitigt i skidskyttevärlden i år, men Tobias namn har vi inte hört så mycket om på ett tag. 2014 ingick han i landslaget och deltog i OS i Sotji. Några år därefter har han haft problem med ryggen. Men nu är han starkt på väg tillbaka.
För några säsonger sedan hade Tobias problem med ryggen och kunde inte träna som han ville. Han började då jobba som tränare på Torsby Skidgymnasium, vid sidan av sin egen träning. Han ville bli bra i ryggen innan han satsade vidare.
– Jag fick diskbråck och en diskförskjutning och det hämmade givetvis min åkning. Det berodde förmodligen på slitage under en längre tid, men jag har kört mycket rehab för att komma tillbaka. Senaste året har det hela tiden blivit bättre och bättre, så nu kan jag träna och tävla utan större problem.
Halva förra säsongen och hela denna har varit helt annorlunda för skidskyttarna, på grund av pandemin. Det har varit extra bökigt med resor, tester och tävlingar med snabba vändningar hela tiden. Tobias har tävlat hemma i Sverige och började med en tidig SM-tävling i kortdistans, i Idre, där han tog brons.
– Alla landslagsåkare var med i den tävlingen. Sedan blev det bara en uttagningstävling till i Sollefteå och den vann jag. Med tanke på de resultaten så har säsongen varit bra, men jag har inte åkt någon internationell tävling. Målet är att ta mig tillbaka till landslaget. Är man med i toppen på SM och tar brons, så hoppas jag att jag kan få chansen framöver – det är i alla fall det som ger hopp och inspiration att fortsätta träna.
Tobias deltog även i sprinten och masstarten på SM i Östersund. I masstarten sköt han 17 träff av 20. En av bommarna var på det sista skottet under tävlingen. En träff där och han hade haft ”häng” på ännu bättre resultat. Nu blev det i stället en sjundeplacering. Ett godkänt lopp, tycker han. Däremot är han besviken på sin insats i sprinten:
– Där drog jag på mig två rundor. Hade jag skjutit fullt hade det handlat om pallplats.
Det var första gången som Tobias tävlade tillsammans med Stina, på nationell nivå. Och resultaten var de båda nöjda med. Stina missade några skott medan Tobias sköt fullt. Han hade dessutom den bästa sträcktiden, fem sekunder före Jesper Nelin och 29 sekunder för Peppe Femling.
– Med tanke på att jag fick corona veckan före jul så har det gått bra på tävlingarna. Jag var ”förkyld” i fem dagar, allt kändes okej, men några dagar efter det blev hjärtrytmen konstig och var så under flera veckor. Jag vågade inte träna igen förrän i mitten av januari.
Men nu tränar han och det tänker han fortsätta att göra.
– Det som motiverar mig är min tro på att allt ligger i mina händer – Fair Play. Det ska inte spela någon roll vilken typ av träning som görs eller var man bor för att få chansen igen, utan att det baseras på bättre idrottsresultat! Det inger hopp, glädje och motivation till att göra alla uppoffringar med ”blod, svett och tårar”. Jag vet att det inte gäller bara mig, utan även de allra flesta som följer mig. Man utgår såklart från att det egna ”arbetet” och idrottsresultatet ska få avgöra. Jag blir också mer än glad och motiverad själv om jag någonstans kan peppa samt ge hopp åt de yngsta skidskyttarna i deras försök att nå sina drömmar.