SVTs julkalender, chokladkalendrar och paketkalendrar i all ära – på Lillmons skola är det ”Klädkalendern” som är favoriten. Klassläraren Linnéa Danils är osäker på hur länge traditionen funnits och hur idén föddes, desto säkrare är hon på att den är mycket uppskattad av eleverna.
Det är bara klass 5 som har kalendern och det är därför många av skolans övriga elever som slänger förväntansfulla blickar på 5:orna och längtar tills det blir deras tur att få vara en del av kalendern. Vad är då en klädkalender…? Klassen förklarar:
– Varje eftermiddag i december får vi ett tema och till dagen därpå ska vi klä ut oss så att vi passar in i temat. Men man behöver inte, om man inte vill. Vi får föreslå en massa teman till fröken och sedan väljer hon ut vilka hon tror blir bäst och placerar dem på olika dagar. Vi vet inte förrän dagen före vilket tema som gäller.
Det aktuella temat för nästa dag meddelas via ett rim som eleverna får i en ”kalenderlucka” vid skoldagens slut. Det blir en slags upplevelsekalender istället för en materiell kalender och eleverna gillar det starkt. Det märks att deras egen variant av julkalender är omtyckt.
– Det är jätteroligt! Om man inte vet vad man ska klä ut sig till, så brukar vi googla. Ibland är det svårt att komma på någon bra utklädnad, ibland är det lätt, berättar Ville Eriksson.
Hela skoldagen bär de sin utstyrsel och har lektioner som vanligt. Eller…så vanligt som det nu går när man har en stor kudde uppstoppad under skjortan, en batman-mask på ansiktet eller en rallyhjälm på huvudet. Temat för dagen är nämligen ”Kändisar”.
– Det blir som att man spelar en roll, det är roligt att vara någon annan och klä ut sig. Vi pratar dialekt också, säger Svea Nordqvist på bred norrländska, då hon tillsammans med Emmy Eklund efterliknar Leif och Billy från TV-serien med samma namn.
Föräldrarna är medvetna om kalendern och hjälper gärna till med att hitta utklädnader. Både städ- och matsalspersonalen brukar också haka på under kalendermånaden och klä ut sig även de – det blir som en happening på hela skolan.
Längst bak i klassrummet hänger alla ”luckorna” med rimmen dolda i ett vikt papper. Väldigt lockade att tjuvkika, kan man tycka…, men den farhågan avfärdas bestämt av fröken Linnéa:
– Nej, det skulle de aldrig göra. De tycker det här är så roligt och är lika spända varje eftermiddag när rimmet inför nästa dag offentliggörs. Då sitter alla ned vid sina platser och skapar en slags trumvirvel med händerna på sina bänkar. Det skapar en härlig gemenskap och gör att både barn och vuxna lämnar sin komfortzon. Även om inte alla gör det från början så brukar det ”släppa” med tidens gång och ju närmre jul vi kommer, desto fler klär ut sig.
En del väljer dock att inte klä ut sig och det är helt ok, de tittar inte snett på varandra för den sakens skull. Under tidningens korta besök i klassrummet hinner de också konstatera att alla kanske inte har en kalender hemma och då är det bra att man får en i skolan. Att kalendern skulle stjäla tid från deras fritid, då de lägger tid på att fixa med utklädnader ser de inte alls som ett problem, tvärtom – det är en del av ”grejen”, menar de.
– Jag längtar tills vi får reda på vad vi ska klä ut oss till i morgon! säger någon.
– Jag hoppas det blir western- eller pyjamas-tema! säger någon annan.
Dagarna innan har de avverkat två teman: ”30 grader varmt” och ”EPA-raggare”. Än så länge är det bara Linnea som vet morgondagens tema. Och hon är som ett stenansikte. Tills eleverna gått iväg till matsalen för att äta lunch.
– I morgon blir det tema ”Häxor”. Vi har läst om häxprocesserna under höstterminen och läst Roald Dahls bok ”Häxorna”, så då kan vi koppla temat till undervisningen också. Klädkalendern ger en extra och lite roligare dimension till jobbet i skolan under december, både för eleverna och för mig, säger Linnéa.
Idag (fredag) ska den som passerar Lillmons skola alltså inte bli förvånad om det vandrar omkring en och annan häxa på skolgården och kanske få uppleva det som eleverna själva är spända på inför varje dag – att se hur de andra i klassen har tolkat temat och hur de ser ut.
