Att språket är viktigt är ingen nyhet. Det gäller både det skrivna, det talade och det lästa språket. En nyhet är däremot att från den 1:a januari i år, då barnkonventionen antogs som lag, är högläsning angivet som en rättighet. Det finns omfattande forskning som visar att de barn som fått tillgång till högläsning och därigenom lär sig fler ord, faktiskt klarar sig bättre i både skolvärlden och i det senare arbetslivet, till skillnad från de som inte fått högläsningen som gåva. För en gåva är faktiskt vad det är.
En grupp pedagoger i vår kommun som jobbar med språk på olika sätt i våra förskolor och skolor, från Rörbäcksnäs i norr till Yttermalung i söder, har under en tid arbetat med att ta fram en digital språk-, läs- och skrivvägledning, ett levande dokument vars syfte är att skapa en samlad kunskapsbank inom området. Gruppen uttrycker:
– I Malung-Sälens kommuns skolor visar undersökningar att våra elever trivs, är trygga och har studiero. Detta är grunden för våra höga kunskapsresultat vilket vi ska vara stolta över! Det är dock inget som kommer per automatik utan vi måste ständigt hitta nya sätt och vägar att förvärva och upprätthålla dessa resultat. Ett sätt är en vägledning för språk-, läs- och skrivutvecklande undervisning för att ge varje elev förutsättning att nå maximal potential.
– Vi vill på olika sätt framhäva läsningens och skrivandets betydelse generellt, men framför allt för barn och ungdomar i skolan. Man klarar sig bättre i samhället om man har ett utvecklat språk. Så är det bara, säger Kristina ”Knyttet” Magnér, lärare i svenska på gymnasiet.
Vägledningen innehåller bl.a. idéer på språkutvecklande arbetssätt, som både lärare och föräldrar kan använda för att öka kunskapen och medvetenheten kring språket och dess betydelse för barn och ungdomar. Allt är noga strukturerat och anpassat till olika åldrar – från förskolan ända upp till gymnasiet. Andra viktiga samarbetsparter är biblioteket och BVC (Barnavårdscentralen).
– Förskolan och grundskolan har kommit närmare varandra. Samma sak med gymnasiet och grundskolan. Vi har förstått att vi kan hjälpa varandra. Vi har hittat beröringspunkter och insett att vi har ett stort utbyte av varandra. Häromveckan när vi var ute på en av våra träffar i arbetet med vägledningen fick jag frågan från en förskollärare: Menar du att det vi gör i förskolan har betydelse för det ni gör på gymnasiet? Jag svarade tveklöst: Ja, det gör det! Jag har också själv många gånger tänkt, när jag sett hur till exempel förskolan jobbar: Så där kan jag också göra, fast anpassat till mina gymnasielever, berättar Knyttet.
Ett mycket konkret sätt att lyfta fram läsningens betydelse är att fira Högläsningens dag (World Read Aloud Day), som i år infaller den 5:e februari. Dagen instiftades av organisationen LitWorld år 2010 och firas numera i 170 länder! På pedagogernas initiativ kommer denna dag att firas kommunövergripande i Malung-Sälen – med råge.
– Dagen handlar om att öka medvetenheten av högläsningens betydelse, inte bara att vi ska läsa en bok rakt upp och ner och sedan händer inget mer. Det behöver förresten inte handla om att man läser en bok högt, det kan också vara att man berättar en saga, med eller utan figurer. I Lima finns förskolan Blåklockan i samma hus som Skålmogården och där kommer de äldre att läsa för de yngre denna dag. Barnen, i sin tur, berättar något för de äldre – förhoppningsvis en fantastisk upplevelse för båda parter, säger Terese Bustad, specialpedagog för förskolorna i kommunen.
Högläsning är för alla åldrar och den ska definitivt inte underskattas. Ljudboken i all ära, men för en del är det värdefullare att lyssna när någon läser högt för dem. Det spelar ingen roll om man går på förskolan eller i gymnasiet, eller om man bor på ålderdomshem. På Bompabacken kommer till exempel personal från Sälens bibliotek att läsa högt för de äldre under Högläsningens dag. Högläsningen är ett sätt att vara nära, speciellt i hemmet. Det talas om ”den personliga närvarons magi”. En till synes enkel gåva att ge sitt barn eller sin elev, helst varje dag, i minst 15 minuter. I dagens samhälle med skärmar av olika slag är denna lilla, men ack så viktiga, stunden då du läser för ditt barn eller din elev är oerhört värdefull och gör – faktiskt – skillnad, se filmklipp nedan.
På förskolorna fortsätter man, än mer medvetet och uppmärksamt att: ha pixiböcker framme vid skötbordet, läsa sagor, berätta sagor med hjälp av flanofigurer, skådespela inför barnen, ha recept uppsatta vid låtsasspisarna, prata om bokstäver på magnettavla, läsa och titta i böcker på paddan via en QR-kod och allt görs i de, för ändamålet anpassade läsmiljöerna. Det finns oändligt många fler exempel. I förskolans nya läroplan 2018 belyses också betydelsen av högläsningen.
– Vi samordnar och föreslår, sedan är det pedagogerna som utvecklar och genomför. Förskolan har dokumenterat sina läsmiljöer och delgett varandra på de träffar vi haft – de är proffsen som lär och påminner varandra om saker som de vet, men kanske har glömt. Det är både peppande och stimulerande. Vår förhoppning är att detta arbete ska vara förebyggande och främjande för barn och ungdomars språkutveckling, säger Anna Cervin.
Eleverna på grundskolan och gymnasiet kommer att få uppleva bl.a. ”chockläsning” den 5:e februari. Det innebär att en helt oväntad person plötsligt dyker upp under lektionen och läser högt för dem. Kanske rektorn, kuratorn eller någon annan spännande person. Vi får se vilka det blir! Alla lärare på skolorna, kommer denna dag att uppmärksamma högläsningen på något vis. Det kommer finnas böcker på toaletterna, ett ”Speaker´s corner” där man kan läsa högt på olika språk och dialekter, bokbord, modersmålshörna, boktips, visdomsord, ordspråk och en massa annat språkberikande.
Högläsningens dag är bara en av alla aktiviteter i arbetet med att hålla igång allas våra språk-, läs- och skrivfärdigheter. Den 23 april väntar nästa händelse bakom hörnet: Världsbokens dag.
Genom att uppmärksamma Högläsningens dag hoppas de att fler i barnets/ungdomens närhet kan anamma och inspireras av denna omsorgens pedagogik. De avslutar med en uppmaning:
– Läs högt för att nå nya höjder!
Hur många ord har barnen hört vid fem års ålder?
Aldrig blivit lästa för:
4662 ord
Olika lästa texter 1-2 gånger i veckan:
63 570 ord
Olika lästa texter 3-5 gånger i veckan:
169 520 ord
Olika lästa texter varje dag:
296 660 ord
Olika lästa texter fem gånger om dagen:
1 483 300 ord
Källa: sciencedaily.com
Den så kallade Bornholmsmodellen är implementerad i Förskoleklass i kommunen sedan flera år tillbaka. Den handlar om att eleverna tränar språklig medvetenhet på ett mycket strukturerat sätt.
Se artikel: https://fof.se/artikel/tidig-spraklek-minskar-risk-for-las-och-skrivsvarigheter?fbclid
Boktips: Anne-Marie Körling, Den meningsfulla högläsningen (2012)
Boktips för olika åldrar: Besök kommunens bibliotek!
De som jobbar med vägledningen:
Anna Cervin, specialpedagog
Kristina Magnér, gymnasielärare
Terese Bustad, specialpedagog
Helena Hurtig, logoped
Anna Skytt, specialpedagog