Organisationen Suicide Zeros generalsekreterare Rickard Bracken skriver i samband med utskicket en krönika som du kan läsa nedan.
I dagarna får alla föräldrar Dalarna som har en nioåring hemma en livsviktig present. 3159 böcker landar inom kort i brevlådan. Boken Livsviktiga snack ges ut av den ideella organisationen Suicide Zero och i den finns det tips och råd om hur du som förälder kan stötta ditt barn att berätta om hur hen har det.
För det är nämligen en förmåga som kan rädda liv.
Oavsett hur ett barn har det i livet så är en god relation till en förälder eller en annan viktig vuxen en av de viktigaste skyddsfaktorerna som finns. Forskningen visar att barn som kan prata om känslor mår bättre. Det minskar risken för allt från frånvaro i skolan och missbruk till depression och självmord längre fram i livet. Faktum är att det idag är en större risk att en tonåring skadar sig själv än att hen skadar andra. Varje år försöker också fler än 5000 barn och unga ta sina liv. Ungefär 160 av dessa dör varje år i självmord. Det är tre i veckan.
Med Livsviktiga snack vill vi bidra till att fler vuxna hjälper våra barn och unga att skaffa sig verktyg som hjälper dem på livets ofta krokiga stig. Boken innehåller kunskap, tips och övningar som kan hjälpa dig som är förälder eller engagerad vuxen att hålla samtalet vid liv och dessutom ha roligt på vägen och stärka relationer. Vi människor mår bra av och finner mening i att hjälpa varandra att utvecklas och möta livets svårigheter i och glädjeämnen.
Här kommer fem snabba kom igång tips om hur du redan idag kan ge samtalet med ett barn lite extra skjuts.
1. Tillbringa tid tillsammans. Baka en kaka, skjutsa till träningen, åk och handla. Småpratet som brukar uppstå är en bra grund för djupare samtal.
2. Hitta ditt barns prattid. Många barn har en tid på dygnet när de gillar att prata lite extra. Det kan vara vid läggdags, när de käkar frukost eller badar. Försök finnas där då, så ofta du kan.
3. Lyssna, lyssna, lyssna. Ofta vill barn bara berätta om sina upplevelser, utan att en förälder eller annan engagerad vuxen kommer med pekpinnar eller åsikter. Så bit dig i tungan, sitt på händerna – men se till att lyssna färdigt.
4. Ställ öppna frågor. Istället för att fråga ”Var det bra i skolan idag?”, säg ”Berätta, vad gjorde du i skolan idag?”
5. Lyssna efter ledtrådar. Barn berättar sällan rakt ut om sådant som bekymrar dem. Istället kan de släppa små ledtrådar här och där, som det gäller för dig att plocka upp och försiktigt nysta vidare i.
Genom att med gemensamma krafter stötta våra barn och unga idag skapar vi ett samhälle där färre mår dåligt imorgon. Det är livsviktigt.
På sajten livsviktigasnack.se finns allt material i boken samt en ständigt växande kunskapsbank med tips, kunskap och praktiska övningar – gratis för alla nyfikna. Boken är framtagen i samråd med ledande barnpsykologer, psykiatriker, läkare, kuratorer och forskare som Martin Forster, barnpsykolog, Ullakarin Nyberg, psykiatriker och suicidforskare samt Johan Andreen, specialistläkare i barn och ungdomspsykiatri. Projektet genomförs med stöd av bland annat Allmänna Arvsfonden.