Hur (o)säkert är det att äga en skogs- eller fritidsfastighet på ”fel” sida om Holmsjöbron i dessa dagar?

Någon gång i början av 1850 byggdes en gångbro över i det trånga sundet mellan sjöarna Holmsjön och Tyngen för att bönderna enklare skulle ta sig till fäbodarna Knulen och Nordvallen med sin boskap. Drygt 100 år senare (1956) revs den, då en ny byggdes över dammen i sjöns södra ände. Förstärkningar av både damm och bro har gjorts under åren, men enligt Trafikverkets bärighetsberäkning från förra hösten är nu bron i för dåligt skick för att bära tung trafik. Det innebär att runt 45 stugägare inte kan få hjälp vid exempelvis brand, för att räddningsfordonen inte får åka över bron. Det innebär också att skogsägare på ”fel” sida bron fortsatt kan avverka, men timret blir kvar i skogen. Dagens bärighet på bron tillåter endast 39 ton, en lastad timmerbil väger 64-72 ton

1976 fick bron balkar under körbanan. 1997 renoverades bron, trävirke byttes ut och dammluckorna fick en hydraulisk lösning för öppning och stängning.

Hans Skördåkers är skogsägare i området och i höstas gallrade han sin skog. Fortum som äger dammen och bron föreslog att han skulle använda mindre maskiner vid avverkningen och transporterna. Hans konstaterade då att det kanske fanns lite brister i kunskapen om skogsbruk och om de konsekvenser som förslaget skulle innebära i extra kostnader för skogsägaren… Att få något bidrag för den delen var inte aktuellt.

– Det slutade med att jag fick lasta bilarna med halva lass för att få köra över bron. Det var innan Fortum skyltade om och sänkte de tillåtna vikterna för boogie- och axeltryck. Idag får ingen timmerbil med last köra över, de blir för tunga, säger Hans.

Norr om bron ligger Knulens fäbod. På ”fel” sida bron.

Ingrid Dorsander-Andersson är ordförande i Holmsjöarnas Vägsamfällighetsförening. I september, initierade hon och övriga styrelsemedlemmar ett möte med berörda instanser, såsom Länsstyrelsen, Trafikverket, Fortum, markägare med flera. Syftet var att reda ut vad som gäller – vem har ansvar för vad?

– Vid mötet framkom att vi i samfällighetsföreningen inte ansvarar för själva bron, men att sköta vägen som går över bron. Oavsett vem som har ansvar för vad, så är ju säkerheten det viktigaste. Tänk om något händer?! Det får inte ske! säger Ingrid.

Namnet Långselsbron hänvisar till den gamla gångbron som en gång fanns en bit norrut i sjön. När dammen och bron byggdes höjdes vattennivån i sjön med nästan två meter vilket gjorde att många båthus och även stugor fick flyttas, för att inte översvämmas. ”Det skulle aldrig hända idag, med de bestämmelser som finns nu, säger Lars-Göran.”

Föreningens krav är att Fortum reparerar bron så att bärigheten återupprättas, men i nuläget händer inte mycket från elföretagets sida. Fortum fortsätter med sina beräkningar över hållbarheten vad gäller dammkonstruktionen och härom dagen var föreningen i kontakt med dem och fick besked om att beräkningarna väntas vara klara i november.

Hans Skördåkers, Hans Andersson, Lars-Göran Gustavsson och Ingrid Dorsander-Andersson tycker det är bra att många engagerar sig i brofrågan och närvaron vid årsstämman förväntas bli hög. ”Det är viktigt att alla får veta vad som händer i den här frågan och framför allt ATT det händer en hel del. Annars blir det lätt som uttrycket: Den ena tror, den andre vet och för den tredje har det redan hänt.” Inom kort hoppas de kunna presentera en hemsida för föreningen där de fortlöpande kan informera.

– Vi sa till dem att vi då förutsätter att man därefter kan börja titta på förstärkningar för både bredd och bärighet, men det kunde de inte svara på. Det här har redan tagit väldigt lång tid och vi har skogsägare som väntar på att få avverka och ta hand om sina toppbrott, säger Ingrid bekymrat.

Om det är så att Fortum inte fixar till bron i det närmaste är föreningens krav att de istället finansierar en skogsbilväg som en provisorisk lösning, så att räddningsfordon, slambilar, timmerbilar med mera tar sig fram. Det blir en omväg på runt 10 kilometer, men alternativet – att inte ha en säker bro, är de facto inget alternativ. I mitten av maj har man begärt ett dokumenterat besked från Fortum som föreningen kan ta ställning till på årsstämman i början av juni.

Om en av räddningstjänstens tankbilar ska åka över bron idag måste den ha tom vattentank. När den åkt över bron får den stanna vid sjön och fylla på med vatten och sedan åka vidare. Det är lätt att föreställa sig vilken tid det tar.

Sjösystemet kring Holmsjön innehåller inte mindre än sju olika sjöar, vilka var en viktig farled under flottningen, då urskogarna från Särna fraktades ner till Värmland och järnvägen för att sedan fortsätta ut i Europa.

Vägen från bron och tre kilometer fram rustades upp under 2020 med ny grusning. Vägen har statsbidrag vilket innebär att föreningen är skyldig att fortsätta att underhålla den, annars mister föreningen bidraget. Den begränsning som finns idag på bron göra att man inte kan köra över med de maskiner som behövs för underhållet, till exempel en väghyvel.

Titt som tätt får föreningens styrelse förslag från någon eller några av alla de 470 fastighetsägarna som ingår i vägsamfälligheten för Holmsjöarna. De tycker att man borde stämma Fortum eller ta till ännu mer drastiska åtgärder.

Bredvid bron står en vägskylt, eller egentligen hela fyra vägskyltar, som lite skämtsamt går under namnet ”cirkusskylten”. Innan mars i år fanns inte skylten med lastbilen på, däremot fanns skyltarna för boogietryck och axeltryck, men de hade högre siffror.

– Vi har lagt ned väldigt mycket jobb med att kontakta broexperter av olika slag och jurister. De har konstaterat att det inte finns någon juridisk tydlighet i den här frågan, vilket gör att en stämning och juridisk process med största sannolikhet skulle kosta mer än vad den smakar. Vi väljer att ha en bra dialog med berörda instanser i stället och försöka komma fram till en bra lösning den vägen, berättar Ingrid.

– Med de beslut som gäller nu kan vi inte sköta vägarna, vilket våra medlemmar förväntar av oss att vi gör. Bron är en del av skogsbilsvägen, men just nu är den faktiskt inte det, för den får inte användas av de fordon som är tänkta att köras där. Spiken sitter just nu i kistan, men jag hoppas att det går att ta bort den. Det måste det göra, annars blir det katastrof, säger Lars-Göran som är föreningens sekreterare, tillika vägfogde.

Idag är det med andra ord rätt osäkert att vara skogs- eller fritidshusägare på ”fel” sida Holmsjöbron. Dessvärre. Men än är inte sista ordet sagt – intensiv dialog och väl underbyggda argument ska ge resultat. Det har styrelsen bestämt sig för.

Bild på den gamla gångbron, publicerad i 1951 års upplaga av Skinnarebygd.

FAKTA
70-talet fastigheter (inklusive skogsskiften) ligger idag på ”fel” sida bron.
Av dessa 70 fastigheter är 45 fritidshus.
Totalt antal stugor i hela sjösystemet är runt 250 stycken.

Dela inlägget

Relaterade inlägg