I många, många (ja, riktigt många) år har skolgården vid Ungärde skola sett likadan ut. Den har inte varit svår att beskriva: en stor asfaltsplan. Lågstadiets egen lilla gård har några gröna ytor och lekredskap, men mellanstadiet och högstadiet har haft en platt, svart yta. Punkt. Det har diskuterats, stötts och blötts vad man ska göra för att skolgården ska bli sådär bra ”som på alla andra skolor”. Det har tagit tid att bestämma sig, men dagen efter sommarlovet möttes en stor skara förvånade elever av gröna ytor, träd, buskar och mängder av nya redskap på sin nya skolgård.
För ett par år sedan fick skolgården sitt första lyft, då en multirink sattes upp i utkanten av asfaltsplanen. Den blev mycket populär bland eleverna. Så populär att det var svårt för alla att få plats. Efter att de senaste byggnationerna nu är färdiga har trycket på multirinken lättat och eleverna fördelar sig över hela skolgården, på ett naturligt sätt.
– Behovet efter en ny skolgård har varit skriande, berättar läraren Lisa Dåverstam. Vår förra rektor var väldigt drivande i frågan. Hon ville att eleverna själva, genom elevrådet, skulle komma fram till hur den skulle se ut.
Ella Limberg i klass fem var med i elevrådet när man diskuterade skolgården.
– Vi har alltid velat ha en ny skolgård. Vi gick runt i klasserna och samlade önskemål och på så vis fick vi fram vilka alternativ som gillades mest. Vi fick sedan tänka på vad som var möjligt och vad de flesta ville ha.
Ella berättar att säkerheten diskuterades flitigt. Allt som eleverna önskade var därför inte möjligt och de var tvungna att sålla bland önskningarna.
Under förra året arbetade arkitekter med att ta fram ritningar och man letade efter någon som kunde utföra jobbet. Arbetet inleddes i princip dagen efter skolavslutningen och sista handen lades samma dag som höstterminen startade.
– Vi visste att det fanns pengar till att bygga något, men vi visste inte när det skulle ske. Huxflux så stod det grävmaskiner här ute och då förstod vi att ”nu håller de på”, säger Ella.
Det var lite av en ”fågelholkskänsla” hos eleverna när de kom tillbaka efter sommaren, berättar Lisa.
– Jag tror att många blev chockade när de fick se allt det nya. Alla hade inte fått reda på det och de blev fascinerade av att det var så grönt och fint med alla planteringar och träd.
Både Lisa och eleverna vittnar om att det nu finns något att göra för alla. Lisas femteklassare svarar i en unison kör vad de tycker om sin nya skolgård:
– Den är jättebra!
De positiva kommentarerna studsar fram ur deras munnar som pingisbollar.
– Det finns många grejer att hänga vid. Klätterställning, basketkorgar, snurräcke och pingisbord!
– Kompisgungan är bäst!
– Borta vid högstadiet kan man skatea!
– Det är roligt att gå runt på gården och snicksnacka!
På den gamla skolgården gick man mest och drev omkring, det fanns inget att göra. Nu är eleverna aktiva på ett helt annat sätt, men det finns också utrymme för att ”bara” umgås, om man vill det.
Den nya skolgården har också blivit lite av en samlingsplats efter skolan. Ett ställe där eleverna kan umgås på fritiden.
Dagen då Malungsbladet besökte skolan var i onsdags, när första snön fallit. Inte direkt idealiskt för att fotografera… Därför har vi fått låna dessa bilder tagna av läraren Johanna Limberg i somras. De gör skolgården betydligt mer rättvisa, än onsdagens utseende på densamma.