I början av 2013 tog projektören wpd en första kontakt med Malung-Sälens kommun för att diskutera ett eventuellt arrende av mark som var lämpligt för vindkraftsutbyggnad. wpd hade redan ett projekt i kommunen, Stöllsäterberget, där arrendeavtal med markägarna slutits under år 2012. Kort därefter dök ett nytt intressant område upp – Ripfjället. Till en början diskuterade man bara arrende av kommunens mark runt Ripfjället, men då det visade sig att området var synnerligen intressant ur vindkraftssynpunkt, valde man att utöka gränserna till att involvera även privata markägare.
Även andra projektörer hade varit intresserade av området innan, men i september 2014 kunde wpd teckna ett avtal kring arrende av kommunens mark signeras. Under de år som följde skapades två tilläggsavtal: det första gällde en beräkningsmodell för fördelning av arrende mellan angränsande fastigheter och det andra för ändrat arrendeområde. Länsstyrelsen ville inrätta ett naturreservat kring Skallberget och wpd valde då att exkludera den ytan ur sitt arrendeområde.
Weronica Andersson, projektledare på wpd förklarar processen vid etablering av en vindkraftspark:
– Innan vi gör bedömningen att ett område är intressant för vindkraft har vi redan gjort ett stort urval. Vi bygger aldrig verk i områden som är skyddade i Miljöbalken, som Natura 2000, natur- och kulturreservat, eller liknande. När vi hittat ett område tittar vi på översiktsplanen och sedan kontaktar vi markägare och kommun. Vi kan inte gå vidare med ett projekt innan vi har fått samtycke från alla markägare. Det genomförs en mängd inventeringar, bl.a. avseende naturvärden (NVI) för att kunna undvika delområden med högre värden. Vår policy är att undvika att placera verk inom ytor som har klass 1, 2 och 3 i en NVI, vilket kan omfatta våtmarker och gammelskog. Topografin är också avgörande, rent tekniskt, för om det går att bygga eller inte, och ibland behöver vi dra en väg genom känsliga områden.I Ripfjällets fall går det en stamledning genom hela området, vilket förstås utgör begränsningar. I början av 2019 hade vi samtyckte från alla berörda markägare och då hölls ett samrådsmöte med myndigheter och allmänhet på Orrskogen. Inför samrådsmötet hade vi även haft möten med stugägare, berörda jaktlag och skoterklubbar.
På samrådsmötet medverkade experter inom olika områden, bl.a. akustik, arkeologi och naturvärden. Dessa var på plats för att svara på många av de frågor som fanns. I skrivande stund arbetar wpd med att ta fram projektets MKB som är den sammantagna bedömningen av alla inventeringar och utredningar som gjorts kring förutsägbara konsekvenser av etableringen. MKB:n beräknas vara klar i början av 2020 och kommer då att biläggas till ansökan om tillstånd att bygga en vindkraftspark. Tillståndsprocessen kan ta allt från 2 till 5 år. Eller mer. Idag överklagas i princip alla tillståndsbeslut, vilket ger väldigt långa ledtider. När det till sist finns ett tillstånd krävs en elnätskoncession, vilket tar ytterligare några år. Om allt flyter på helt enligt plan är en realistisk bedömning, i Ripfjällets fall, att eventuell en byggnation skulle kunna påbörjas kring år 2026-2027, tror Weronica.
– Det som styr valet av lokalisering av en vindkraftspark är naturligtvis, i första läget, den vindresurs som finns på platsen. Ripfjället är utpekat av Energimyndigheten som särskilt lämpat för vindkraftsproduktion, ur ett nationellt perspektiv. I den gällande översiktsplanen är inte området skyddat av kommunen, det är angett som övrig skog och mark. Faktum är att det finns få områden i denna del av landet som har så bra förutsättningar för utbyggnad av vindkraft, det är en enorm naturresurs. Vi ser dock, efter våra inventeringar att vi inte kan bygga 40 verk som det var tänkt från början, det kommer att bli färre. Den planerade parken skulle ändå kunna producera lika mycket eller till och med mer el än vad Trängslet gör idag – det kulle kunna försörja hela kommunens årskonsumtion flera gånger om och det framtida behovet här är stort. Här finns idag ett stort underskott och det kommer att bli större i och med att området tillhör Elområde 3 där Ringhals 1 och 2 idag står för en stor del av elförsörjningen. Befintliga kärnkraftverk kommer successivt av ekonomiska skäl att rustas ned och det kommer att påverka elpriset, vilket i sin tur påverkar nyetableringar – framtida företag kommer att kräva förnybara energialternativ.
När en projektör utsett ett intressant område går de själva in och gör vidare inventeringar av vindresursen, fågelliv, ljudmätningar, naturvärden och så vidare. De tar kontinuerligt del av aktuell, vedertagen forskning från Naturvårdsverket och många andra instanser.
– Innan vi ens får börja bygga en park måste vi kunna visa att det finns avsatta medel för nedmontering av verken, när de tjänat ut sin tid. Detta och mycket annat kontrolleras av Tillsynsmyndigheten under hela projektets gång genom både planerade och oplanerade kontrollbesök.
Anledningen till att vindkraften i Europa och världen byggs ut är man vill tränga undan fossila bränslen och detta i kombination med att Sverige 1980 folkomröstade om att kärnkraften skulle rustas ned (dock ej stängas av politiska skäl, enligt de två senaste energiöverenskommelserna) gör att vi måste hitta andra alternativ, om inte vi människor kan tänka oss att använda mindre el, förstås. Weronica tror att det är orealistiskt:
– Vi människor kommer högst troligt inte att minska vår elanvändning, tvärtom. I och med elektrifieringen av transport- och industrisektorn kommer den att öka. Därför är vårt fokus att skapa en bättre värld genom att bygga förnybar energi.
Kommunalråd Hans Unander förutsätter att alla politiska partier i kommunen nu för diskussioner kring hur de ställer sig i frågan om vindkraftpark på Ripfjället, eller inte.
– I mitt parti ligger denna fråga högt upp på dagordningen och vi har haft många möten kring Ripfället och även kring framtida energiförsörjning, i stort. Vi har haft folkomröstning i Sverige där vi beslutade att avveckla kärnkraften och det är utifrån det beslutet som saker nu börjar hända, vi måste hitta andra alternativ. Vattenkraft är också ett hållbart alternativ och det finns mycket av den i Sverige, men få vill bygga ut den. Solkraft är också bra, och förmodligen det billigaste alternativet, men svårt för oss som bor på dessa breddgrader att nyttja, fullt ut. Vi vet inte idag hur energifrågan ser ut om 30-40 år. De vindparker som byggs idag får bara stå i cirka 30 år och måste sedan genomgå en helt ny prövning, kanske har man till dess hunnit utveckla helt nya, ännu bättre energialternativ?
Föreningen ”Nej till vindkraft på Ripfjället” har lämnat in namnunderskrifter till kommunen i syfte att få till stånd en folkomröstning i frågan. För ett par veckor sedan konstaterade kommunen efter sammanställning av underskrifterna att det var tillräckligt många för att frågan om folkomröstning ska väckas i kommunfullmäktige. En folkomröstning ska genomföras om inte minst 2/3 av fullmäktiges ledamöter röstar mot förslaget. Under december kommer kommunstyrelsen därför få i uppdrag att bereda frågan. Gissningsvis tas frågan upp i fullmäktige i början av 2020 och om det blir en folkomröstning torde den äga rum senare under nästa år. En kommunal folkomröstning är endast rådgivande.
Kommunen har i dagsläget inte tagit ställning till om man kommer att säga ja eller nej till en vindkraftspark på Ripfjället när frågan, förmodligen under kommande år, kommer. Hans Unander konstaterar att det finns både för- och nackdelar:
– Det kommer att bli en helt annan miljö i närområdet till parken, som påverkar de som vistas där, framför allt visuellt. Det är helt klart och jag har full förståelse för att det inte är omtyckt. Stora markingrepp kommer att behöva göras. Man kan inte idag vara helt säker på hur det påverkar djurliv, fågelliv och naturen i området, i det långa loppet. Detta ska ställas mot att vi istället måste bygga solanläggningar eller bygga ut älvar, för el – det kommer vi alla att vilja ha, även i framtiden.
Enligt en rapport från Vindkraftcentrum bedöms en etablering i den storlek som planeras på Ripfjället generera ca 150 regionala årsanställningar under byggnation och ca 15 under drift. Det skapas även arbetstillfällen under byggnationsåren för bland andra restauranger, butiker och hotell. När kommuner arrenderar ut mark får de tillbaka 4% av det som produceras i pengar, vilket i Malung-Sälens fall skulle betyda mellan 6-8 miljoner, årligen. Eftersom kommunen äger 74% i Elverket kommer man även få intäkter från anslutningsavgifter som företag måste betala när de skickar ström genom ledningarna. Utöver arrendet väljer ofta projektören, i detta fall wpd, att betala tillbaka en frivillig avsättning till folket i bygden varje år genom ett bidrag till t.ex. föreningar, i storleksordningen en halv miljon per år. Om det blir ett beslut på att bygga parken kommer inte kommunen behöva satsa pengar ur budgeten för infrastruktur i det aktuella området, t.ex. skogsbilvägar, vilket inte är fallet om parken inte byggs.
Det är många olika aspekter som ska tas i beaktning. Man har redan vänt och vridit på dessa frågor i flera år, från olika håll och diskussionerna har varit långa och i många fall heta, berättar Weronica:
– Jag tycker att vi har haft en god dialog med medborgarna. Även med ”Nej till vindkraft på Ripfjället” har jag haft god dialog, dock har det varit en hård ton ibland, men i huvudsak en respektfull dialog. Det är viktigt att poängtera att vi inte, om vi får tillstånd till parken, kommer att bygga ännu fler parker över hela kommunen, vilket ibland rests som en farhåga. Det finns så mycket krav på begränsningar i utbyggnad av vindkraft idag att det inte skulle vara möjligt
och det är heller inte vår önskan.
Senast under 2020 tror Hans Unander att det bör finnas ett färdigt ställningstagande från kommunens
sida om huruvida man vill att en park ska byggas eller inte.
• Tillsynsmyndigheten reglerar hur länge ett tillstånd för vindkraftsparker får gälla, det varierar från fall till fall, men vanligt är 35 år. Då ingår byggnation, drift och nedmontering.
• Livslängden på en vindkraftspark är runt 25 år.
• Om man undantar områden med uppenbar etablering (tätbebyggelse, skidanläggningar, järnvägar, vägar och liknande med en inräknad buffert på 500 meter runtomkring dessa) så är 70% av Malung-Sälens yta, stora orörda områden. En stor del av dessa är skyddade (för att de har stora naturvärden, klassade som Natura 2000, kulturreservat eller liknande). Ripfjället utgör 1% av den ytan.
• I Sverige finns idag cirka 3600 verk.
• På wpds hemsida finns vanliga frågor och svar om projektet i Ripfjället. Den uppdateras kontinuerligt.