Har älgflugorna blivit fler i Malung-Sälen?

Många är vi som finner ett visst obehag att vistas i skogen under hösten, på grund av den numera välkända älgflugan, eller hjortflugan (Lipotena cervi), som är dess korrekta namn. Den flyger (men bara korta sträckor – den är en dålig flygare) och sätter sig ofta i nacken, lösgör sina vingar och vandrar vidare till håret. När man upptäcker något som kryper i nacken eller hårbotten är den inte helt lätt att avlägsna, ens med hårborste. Det krävs hårda nypor och kanske till och med en rejäl klackspark eller en toalettspolning för att ta kål på det ungefär 3 millimeter långa insektslivet. Och visst har de blivit fler på senare år?

Vi ringde upp entomologen och forskaren Anders Lindström vid Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala för att ta reda på detta.

Är känslan rätt att de blivit fler i vårt område senaste åren?
– Ja, det verkar så. Det finns inga direkt siffror på det, men att den ökat i antal är säkert, men hur mycket i olika regioner vet man inte. 

Vet man vad ökningen beror på?
– Klimatförändringen är troligtvis en orsak. Flugan lever i pälsen på hjortdjur såsom älgar, hjortar, rådjur och så vidare. Hjortflugan parar sig i pälsen på hjortdjuren och efter ett tag dör hanen, men honan lever kvar i pälsen under vintern. Till skillnad från andra flugor så kläcks endast ett ägg i taget i honans bakkropp. Det mognar där och blir en larv som honan ”ammar”, kan man säga. Ägget blir snabbt en puppa och denna trillar av djuret och hamnar på marken. När en puppa försvinner så kläcks ett nytt ägg. Är det en snörik vinter äter ofta fåglar upp pupporna som syns väl i snön, men är det snöfattigt syns inte pupporna på marken och kan lugnt utvecklas till en livsduglig fluga.

En annan anledning är att hjortdjurspopulationerna är betydligt större idag än de var till exempel på 1700- och 1800-talet, det sägs att det är tveksamt om Carl von Linné ens såg någon älg under sina resor runtom i landet. Att hjortdjurspopulationen ökat har även gjort att  fästingarna har ökat i antal – de har fler värddjur idag, helt enkelt.

I Finland har man konstaterat att det blir en snabbare spridning av flugorna i och med älgvandringarna i nord-sydlig riktning. I till exempel södra Sverige äger inte dessa vandringar rum på samma sätt och där är spridning troligtvis något långsammare.

Kan man skydda sig mot dem på något vis?
– Nej, egentligen inte. En del menar att ljusa kläder ska vara bättre än mörka, eftersom de letar efter hjortdjurens mörka kroppar, men det skyddar inte till hundra procent. Det verkar som att de jagar med blicken, till skillnad från till exempel myggor som använder vår utandningsluft och dofter för att hitta sina byten. Risken är stor att olika doftämnen, som till exempel myggmedel, är verkningslösa mot hjortflugor. Möjligtvis bortsett från den psykologiska effekt de kan ha. Jag tror inte det finns något sätt att undvika hjortflugorna helt.

Kan vi enas om att snörika vintrar i vårt område är de bästa…på alla plan? Det ser dessvärre ut som att den kommande vintern blir snöfattig, i alla fall om man ser på rönnarna i dalgången och litar till Bondepraktikan som säger att lite rönnbär ger lite snö… Rönnarnas avsaknad av bär sägs bero på en av hjortflugans insektssläktingar: äppelvecklaren. Men nog om obehagliga insekter för denna stundens läsning. Vi avhandlar fler av dem en annan gång.

Vita kläder i skogen under löpturen eller promenaden för att undvika hjortflugan...? Tyvärr verkar det inte hjälpa.