En liten annons i den stora holländska tidningen ”De Telegraaf” väckte Peter Lucas och Hilje Blaauws intresse, för snart 20 år sedan. En liten camping i Lekvattnet i Värmland var till salu. De tog kontakt med ägarna och bestämde sig för att köpa den, men i sista stund ångrade sig säljarna och drev själva campingen vidare. Dock tipsade de om att ett litet pensionat i Ekshärad letade efter nya ägare…

De bytte objekt och när allt var klart med det tänkta köpet av pensionatet, till vilket de hade skrivit en affärsplan och allt var utstakat, så åkte de på en liten tur i omgivningarna och hamnade i Tyngsjö. Nu blev det deras tur att dra sig ur en affär, men de följde sin magkänsla och köpte Tyngsjö Camping istället.

– Vi drev campingen i Tyngsjö tillsammans med en annan familj från Holland i två och ett halvt år, men den blev till slut för liten för att livnära två familjer. Under den här tiden hann vi med att bo både i Tyngsjö och i Avradstjärn, innan vi 2005 hamnade här i Yttermalung.

Hilje och Peter flyttade till Sverige för snart 20 år sedan.

De hade erfarenhet av att driva pannkakshus på Byråsen, hade jobbat på Malungs Camping med guidning av holländska gäster i närområdet, så 2008 bestämde sig byborna i Yttermalung, i idrottsföreningens skepnad, för att fråga Hilje och Peter om de ville ta hand om bassängen i byn.

– Jo, varför inte?! tänkte de holländska naturälskarna. Om vi får lov att bygga några stugor och göra i ordning några campingplatser så ställer vi upp. Det slutade med att vi köpte loss mark från kommunen, som vi kunde bygga sex stugor på.

Idag finns 10 stugor på området.

Idag har antalet stugor vuxit till 10 stycken, varav en är handikappanpassad. Under 12 års tid har Hilje och Peter alltid investerat den vinst de fått i nya stugor och annan utveckling på campingen. Att få dit vatten och el, inte minst. De har byggt upp dagens fina anläggning från noll och sista åren har de haft fullbokade säsonger både vinter och sommar. Peter har jobbat mer än 14 timmar om dagen i nästan två månader i sträck när det varit som mest hektiskt. Sedan kom coronan.

– Sommaren var fullbokad i sju veckor med mellan 80-90 personer på campingen dagligen. 90 procent av dem kom från Holland och Belgien. Ingen av dem kunde komma. Även vintersäsongen var riktigt bra bokad, men det blev samma sak även där.

Klättervägg, bastu och badtunna finns givetvis på området.

Yttermalungs Camping har än så länge inte fått ta del av några bidrag. Perioden maj-juni-juli tappade de 46 procent, men för att få bidrag skulle man ha tappat minst 50 procent. Nästa bidragsperiod som var augusti-september-oktober tappade de mer, men de valde att inte ta ut någon lön och än en gång blev resultatet mindre än vad som krävdes för bidrag.

– Vi gjorde det kanske lite för bra, ler Peter. Hade vi tagit ut lön eller stängt ned anläggningen hade vi tappat mer och kanske fått bidrag. Vi har precis ansökt om stöd för perioden november-december och håller tummarna. Nu börjar reserven att ta slut, vi kanske klarar oss fram till sommaren, men sedan är det kört.

Utomhusbassängen ägs av Yttermalungs IF och underhålls till stor del av Peter och Hilje.

Reglerna för att få stöd har hittills fungerat dåligt för de med säsongsbetonade verksamheter. Peter jobbar heltid med campingen med att ta hand om gäster, guida, städa, fixa, bygga och underhålla byggnaderna och området. Hilje sköter bokföring och marknadsföring när hon är ledig från sitt arbete som fritidspedagog på förskolan i byn.

Vad är det som gör Sverige så populärt för holländare och belgare?

– Jo, det är väldigt enkelt. Är det en fin dag i Holland så vill många ut i naturen. Då ska 17 miljoner människor samsas på en yta av Dalarnas storlek. Det spelar ingen roll vart du går så är du aldrig ensam – det är folk överallt! Där finns heller ingen allemansrätt, så Sverige och den natur som finns här är som en dröm för dem. Vi har haft gäster som gett sig ut själva på vandring här runt Yttermalung, efter någon timme har de ringt och undrat om de verkligen gått rätt väg eftersom de inte mött någon.

I Holland finns ingen allemansrätt. Att få elda "själv" utomhus är därför ett äventyr för många, så campingens grillplats är populär på sommarkvällarna.

De holländska och belgiska gästerna bokar allt som oftast en hel vecka på camping. Hundra procent av dem är barnfamiljer och de flesta bokar in en aktivitet per dag, de flesta i campingens regi eller i samarbete med någon av campingens partners. Det finns en mängd olika att välja bland. Älgsafari, bastuflotte på älven, bågskytte, fatbike, längdskidåkning och vandring, bara för att nämna några. De har också ett ”Wild Kids-område” där barnen får bo själva i tält och uppleva andra äventyr, liksom den populära bäversafarin.

– Vi undersöker vilka aktiviteter som är populära ute i Europa och tar med dem hit. Redan för fyra år sedan färdigställde vi till exempel två glampingtält (Glamping är en förkortning av Glamorös Camping, red. anm.) De senaste 15 åren har vi också haft snöskovandringar, det är roligt att det blivit en sådan jättetrend nu, säger Peter.

Det går att bada isvak i anslutning till bastun.

En annan populär trend för tillfället är isvaksbad, men eftersom de inte haft några gäster i vinter har de inte märkt av den.

– Jag tror ändå att den trenden är mest för storstadsbor. Vi ortsbor vill inte bada på vintern, det är för kallt. Men möjligheten finns här om någon vill, vi har både isvak och bastu. Vår son Lars provade på häromdagen, berättar Peter.

Anledningen till att Hilje och Peter valde att flytta till Sverige var att de rest runt väldigt mycket i hela Skandinavien och de tyckte mycket om det de såg. Peter jobbade tidigare inom försvarsmakten i Holland och hade varit på övningar i Norge, han ville visa Hilje vad som fanns ”där uppe”.

– Jag tror att vi kanske sett mer av Sverige än vad många svenskar har. När vi bodde i Holland spenderade vi 5-7 veckor varje sommar i Sverige och Norge. Idag har våra barn Sven, Lars och Lotta dubbla medborgarskap.

I både vinter- och sommarförrådet råder en minutiös ordning. Fatbikes samsas med långfärdsskridskor, längdskidor, pjäxor, isborrar och en massa annat.

Barnen är utflugna och bor i Linköping, Hemavan och Malung, men Hilje och Peter har ”kompenserat” den utflyttningen från Yttermalung med att ha praktikanter anställda i sin verksamhet, varav flera stycken flyttat till Sverige och några till och med till Yttermalung. I Yttermalung finns för övrigt fyra permanenta hushåll och flera semesterhus som ägs av holländare.

– Ja holländare vill gärna bo tillsammans, skrattar Hilje.

En av stugorna är handikappanspassad (längst bort i bilden).

Läget för campingen inför sommaren är, som för alla andra näringsidkare, osäkert.

– I januari har vi normalt sett sommaren helt fullbokad, så är det inte just nu men vi har ändå väldigt bra bokat. Men frågan är – kommer de att komma? Hur blir det med vaccineringspass? Vi tror inte att det blir som en ”vanlig” sommar, men vi hoppas ändå på att det inte blir helt stilla. I framtiden, när pandemin lagt sig, hoppas vi kanske på några fler gäster tack vare flygplatsen.

Paret har också fått sig en liten tankeställare i och med pandemin. Hektiska somrar med 14 timmars arbetsdag som vardag, sju veckor i rad, skulle kunna bli mindre hektiska om de drog ned på verksamheten. Mindre omsättning ger mindre kostnader. De väljer att prova sig fram och kanske ger kommande sommar ett svar på hur och i vilken utsträckning de vill fortsätta framöver?

Ett litet "bibliotek" sitter på servicehusets vägg.

Yttermalungs Camping har:
10 campingplatser
10 stugor (varav en är handikappanpassad)
Två glampingtält
En ”hel hög” med olika aktiviteter, både sommar och vinter.
Ett utomhusbad som ägs av Yttermalungs IF, men sköts om av campingen
En kiosk