I september släpptes Aino Trosells senaste bok ”Gränsmark”, som är hennes 26:e i ordningen. Den har fått ett gott mottagande hos läsarna som skrivit spontana mail till Aino och recensionerna i tidningar och bokbloggar har varit bitvis överväldigande. I onsdags och torsdags var Aino hemma i Malung på blixtvisit och föreläste om boken och sitt författarskap. Föreläsningarna arrangerades av NBV och IOGT/NTO i coronans kölvatten och var därför uppdelade på två dagar, med dryga tjugotalet deltagare på vardera tillfället.
Aino snubblar nästan, men bara nästan, över orden när hon berättar om hur boken tagits emot av läsarna. I flera tidningar har boken tilldelats fyror och femmor i betyg och några bokbloggar har öst beröm över innehållet och hur Aino har hanterat det med sitt sätt att berätta. Aino är själv lite extra nöjd över ljudboksvarianten av ”Gränsmark”.
– Den är inläst av skådespelaren Anna Bromée och hon gör det på ett fantastiskt sätt! Hon gestaltar till exempel de olika karaktärerna genom att hon behärskar olika dialekter. Hon är oerhört duktig.
Aino ville att boken skulle vara både spännande och underhållande och med detta uppdrag har hon lyckats, då en del kommentarer kring ljudboken handlat om att de inte vill att den ska ta slut.
Anna Bromée har tidigare arbetat mycket bakom kameran, bland annat som producent, men för något år sedan ställde hon sig framför kameran som skådespelare. Under arbetet med ljudboken växte hennes goda känsla för boken mer och mer och för någon vecka sedan ringde hon upp Aino och sa:
– Aino, vet du att ”Gränsmark” är en klockren idé för en teveserie?
Aino hade själv tänkt tanken, men stannat därvid. Idéerna och planerna tog fart. Synopsis skulle skrivas, kontakter med produktionsbolag skulle tas. Under november månad skulle de sätta igång arbetet. Aino skulle först bara skriva klart en 20-sidig novell till skriften ”Socionomen”, som hon fått beställning på. Ibland går saker och ting, som bekant, inte som man tänkt sig. De går fortare.
– Häromdagen ringde Anna upp mig igen och meddelade att vi nästa vecka har ett inbokat möte med ett av Sveriges största produktionsbolag. Det kanske inte blir något utav det hela, men hur det än blir är det jätteroligt bara att någon är intresserad av göra TV av min bok.
Som författare har Aino aldrig legat på latsidan, förutom den enda gång hittills i sitt författarskap, då hon fått skrivkramp, vilket var efter ”Ytspänning”. Den klassades som en thriller och förlag och läsare förväntade sig en uppföljare. Hon visste inte hur hon skulle tackla det, men då kom hennes karaktär Siv Dahlin till hennes undsättning och talade om för Aino att hon inte nödvändigtvis behövde använda sig av detektiver, kriminalare och poliser för att skriva en uppföljare – hon kunde ju använda sig av henne – Siv!
Innan hon avslutat Gränsmark hade hon redan påbörjat sin nästa bok som kommer ut i vår. I sin fysiska form bär den namnet ”Varvsslammer” och är ett industrihistoriskt, skönlitterärt verk. Det innehåller olika berättelser och dikter, direkt från varvsslamret där Aino själv under en tid var verksam som svetsare på verkstadsgolvet.
– 2021 fyller Göteborg 400 år och det känns viktigt att beskriva den industri som faktiskt är en stor byggsten i staden Göteborgs uppväxt. Varvsindustrin har varit med och byggt vårt välstånd.
För första gången kommer en av Ainos böcker att innehålla bilder. Något som hon tycker är lite problematiskt.
– Jag vet inte hur jag ska tänka kring bilder, jag är helt okunnig – det ger mig nya grå celler i hjärnan. Ska bilden komplettera texten eller ska bilden fungera på ett annat sätt? Och i så fall vilket? Det är som att lära sig spela ett nytt instrument.
Att göra en ljudbok direkt från en bok med bilder funkar dåligt, därför kommer Aino att skriva ett separat ljudboksmanus till den nya boken och den går under namnet ”Varvskvinnor” och är en sammanhållen berättelse.
Själva firandet av Göteborgs fyrahundrade födelsedag är framskjutet två år, till 2023. På grund av Corona, men också för att även 300-årsjubileet sköts fram två år – den gången på grund av första världskriget.
– Den gången firade man med att grunda Liseberg och Botaniska trädgården med mera. Man hade över en miljon besökare det året i Göteborg med anledning av jubileet. Den här gången verkar det bli mer nedtonat, men jag firar redan nu, på mitt eget lilla vis, med skönlitterära texter.
Att lyssna till Aino när hon berättar, vare sig det är under en intervju eller under en föreläsning, är en upplevelse. Det är snudd på obegripligt hur mycket hon hinner få sagt på kort tid. Att hon behärskar konsten att skriva är uppenbart, men talets gåva har hon också fått och hon förvaltar den synnerligen väl.