Foto ovan: Birgitta Wahlberg

Många kullor och masar känner till historien om Fet Mats i Falu Gruva. Ni vet han som förolyckades i gruvan och återfanns först över 40 år senare. Han var då väl bevarad och såg ut i princip som när han dog, tack vare att hans kropp legat i vitriolhaltigt vatten. Ingen kände dock igen honom förutom en äldre kvinna på kryckor – Magareta Olsdotter. Hon visade sig vara hans trolovade, på den tiden det begav sig.

Professorn i Litteraturvetenskap vid Högskolan Dalarna, Bo G. Jansson, har skrivit två böcker om Fet Mats historia. I torsdags höll han, inför 20-talet åhörare, ett föredrag i ämnet på Malungs Folkhögskola. Arrangör av föreläsningen var Quarnstensgrufvans vänner. I sin profession kom Bo i kontakt med historien via alla de olika verk i form av romaner, noveller, dikter, skådespel och operor som skrivits om Fet Mats. Han fascinerades över att Fet Mats var så känd internationellt och över att få behandlat historien bakom personen och vad som egentligen hände.

– Historien kring att ”en gammal levande möter den unge döde” och att det en gång fanns kärlek mellan dem, är det som oftast framställs på olika vis inom litteraturen. Den som gjort historien internationellt känd är den tyske filosofen G H Schubert. Idag vet vi att Fet Mats hittades 42 år efter sin död, men under en tid trodde man att han hittades 49 år efter sin död och det avrundade Schubert till att Fet Mats och Margareta Olsdotter, nästan firade guldbröllop. Schubert gjorde historien känd på allvar. Därefter skrevs dikter, romaner och så vidare. Det vällde fram versioner av historien. Richard Wagner skriver till exempel ett operalibretto inspirerat av historien från Falun. Under 1700-talet var det en vetenskaplig historia, men under 1800-talet gjorde Schubert det till en poetisk historia. Det är en story som fortfarande föder nya verk, säger Bo.

Bo G Jansson, Professor emeritus, Akademin Humaniora och medier vid Högskolan Dalarna.

Bo märkte när han föreläste om de litterära verken att folk ofta var nyfikna på själva händelsen. Vad var det egentligen som hände med Fet Mats? Hur gick det till och vad hände efter att han hittades? Om detta handlar hans böcker.

Den 2:a december 1719 hittas en kropp i Falu Gruva när några bergsmän är i färd med att göra en koppling mellan två schakt, 147 meter ned i gruvan. Vittnen kallas in, Margareta Olsdotter träder fram och kroppens identitet kan fastställas till Stor Mats Israelsson, från Svärdsjö. Undersökningar inleds och man tror till en början att kroppen förvandlats till sten. Senare kan man konstatera att det är felaktigt.

Ett kopparstick från 1722 (Acta Literaria Sveciae). Bilden visar en ritning över schakten där Fet Mats hittades (längst ned). Han låg med ena armen bakom ryggen och den andra vid munnen. Benen var av.

Kroppen ställs ut till allmänt beskådande, tills den mjuknar och faller sönder. Därefter försöker man bevara kroppen i en tunna och mellan 1728-1749 står Fet Mats i ett blått skåp i det som idag är Geschwornergården. I December 1749 begravs han så äntligen i Stora Kopparbergs kyrka, i en prästgrav inne i själva kyrkan, vilket var ett hedersbevis för en vanlig gruvarbetare. Begravningen var en riksnyhet med många närvarande.

Fet Mats togs upp ur kyrkograven på 1800-talet och flyttades därefter ytterligare ett par gånger. Han visades till och med igen offentligt under en utställning, i en röd liten låda. 1930 begravdes han för gott och sedan 1934 finns en gravsten att beskåda. Med största sannolikhet ligger han och Margareta Olsdotter begravda på samma kyrkogård. Cirkeln är sluten.

– Egentligen skulle inte Fet Mats ner i gruvan alls den där ödesdigra dagen. Han ersatte en kamrat som hade fått förhinder. Hans öde har fört det goda med sig att han fått ge ett ansikte till de ofta anonyma gruvarbetarna. Han har blivit en symbol för att hedra alla andra som dött i gruvan, berättar Bo.

FALU GRUVA

Första skriftliga beviset för gruvans existens är från 1288.

Gruvan var världens första industriaktiebolag.

1650 hade gruvan 1000 anställda och var Sveriges största arbetsgivare.

Falun var Sveriges andra största stad.

Den 25e juni 1687 inträffar det stora raset, ”Stora stöten”. Ingen människa omkom, tack vare att det var midsommardagen och alla var lediga.

Carl von Linné har beskrivit Falun som ”helvetet på jorden” då staden var täckt av den svarta röken från gruvan.

Den 8e december 1992 sköts den sista salvan och gruvan stängdes.

Den 31a december 2001 invigs ”Världsarvet Falu Gruva och Bergsmanslandskapet runtomkring”.