Julia Ferneborg kommer ursprungligen från Maryland (med delar av Washington D.C.: s förortsområden som en av sina största städer) i USA. Hon kom till Sverige första gången 1985 för att hon ville höra spelmansmusik på plats i sin rätta miljö. Själv har hon spelat fiol sedan hon var åtta år. Hon gifte sig så småningom med en man från Vansbro och flyttade hit 1988, men 2005 skiljde de sig och hon flyttade tillbaka till USA. Sedan dess har hon ändå besökt Sverige två till fyra gånger per år, men trots detta har hon saknat landet och hon har tankar på att flytta tillbaka till Sverige. När hon såg en annons på Facebook om Fäbodkursen på Malungs Folkhögskola, kastade hon sig över den och anmälde sig.
Egentligen ville Julia spela klarinett som sin storasyster, men familjen hade inte råd. Då såg hon en fiol på loppis och bestämde sig istället för det instrumentet. Nu har hon gått i pension, men under sitt yrkesliv arbetade hon som fiollärare. Via sitt fiolspelande kom hon i kontakt med fäbodkulturen.
– Det här Coronaåret har varit så tråkigt, jag har inte kunnat spelat fiol med andra över huvud taget. När jag såg den där annonsen tvekade jag inte en minut!
När vi träffar Julia och hennes kurskamrater ute i Arvselen sitter hon och kokar oxsvanssoppa över elden. Bland ingredienserna finns tomater och portvin, det smakar riktigt gott. Att ta sig till Sverige från USA i dessa tider var inte det enklaste, delger Julia.
– Jag var tvungen att betala dyrt för ett coronatest på flygplatsen och sedan stod de och väntade på mig vid gaten. Jag är glad att jag ”hann” med.
Julia kom till Sverige två dagar innan kursen skulle börja, den 29:e april och hon såg fram emot att bara få njuta av fäbodmiljön, vilket hon hittills också gjort.
Ute i Arvselen får hon och de andra 15 deltagarna göra alla möjliga olika fäbodsysslor i varierande väder, inklusive en hel del hagel. De får mjölka korna morgon och kväll, de har tillverkat kvastar av björkris, lärt sig att bygga gärdesgård och slöjda olika saker. Några av dem bor ute i fäboden under kurstiden, några bor på Folkhögskolans internat. De har också fått montera ned en lada, som de nästa vecka ska få timra upp igen
– Äntligen har jag fått spela fiol igen, säger Julia. När huset monterades ned satt jag och spelade låtar under hela arbetet, det var underbart!
Under lunchen får kursdeltagarna lite information från Täpp Lars om vad som ligger härnäst i programmet.
– Idag får ni ta getterna till skogs och samla kåda under promenaden, som vi senare kommer att koka kådsalva av. Vi kommer även att göra tvål av märgben och framställa lut. Och på tisdag kommer Maria Röjås hit och ger en lektion i kulning.
Borta vid gärdesgården sitter kursdeltagaren Sam Stiernelöf från Sunne och flätar kokade grankvistar runt slanorna.
– Jag tror kanske att jag måste förstärka med lite ståltråd senare också, vi får se.
Hennes dröm är att ha ett litet torp i skogen med tillhörande gård, med små odlingsmöjligheter. Helst vill hon ha el och vatten, men så få grannar som möjligt. Hon har börjat leta efter hus och tanken är att kunna förverkliga denna dröm så snart som möjligt. Hennes upplevelse av kursen hittills är över förväntan.
– Vi har fått kärna smör, göra ost och baka bröd över öppen eld. Vi har fått lära oss mjölkningens konst och hur hygienen kring en fäbod fungerar. Hittills har allt varit bättre än jag trodde.
Sam beskriver stämningen på kursen som öppen och skön och Lars är en bra och kunnig kursledare. Deltagarna kommer från hela Sverige.
Vi avbryts av Sams hund Alfons, som skäller.
– Han skäller på trollen, säger Sam. Igår kväll hade Täpp Lars en berättarkväll med oss och då fick vi höra en massa sagor, eller om de kanske var sanna, om troll. Alfons var med, så nu håller han koll här runt fäboden.
2018-2019 lärde sig Julia under ett år att spela nyckelharpa på Erik Sahlströms Institut i Tobo utanför Tierp. Vi lämnar fäboden tillsammans då hon ska åka till ”Nyckelharpe-lasarettet” i Orsa och lämna in sin vän för lite behandling. På grusvägen vid parkeringen hälsar vi ”på återseende” till kossan Rosa.