Susanne Petersson från Norrköping har varit intresserad av växter ända sedan barnsben. Hon började med att pressa växter och gick senare över till att fotografera. Att hon en dag skulle ha en botanisk trädgård uppe på ett fjäll var dock inget hon vare sig drömde om eller ens trodde var möjligt. Nu finns den ändå där i en ravin på Köarskalsfjällets sluttning.
Susanne och hennes man Svante äger en stuga i Sälfjällstangen och har spenderat mycket tid i området genom åren, men de har ingen familjekoppling till orten. De är genuina friluftsmänniskor och stormtrivs med att vara ute i naturen. För några år sedan gavs de möjlighet att köpa en bit mark på fjället, vilket de gjorde, men utan en egentlig tanke på vad de skulle ha den till eller göra med den. Efter ett tag föddes en idé i Susannes huvud om en botanisk trädgård…kunde det funka? Hon hade upptäckt en ravin där hon tänkte att det kanske, kanske kunde gå. Vid midsommar för tre somrar sedan provade hon att sätta några växter från närområdet och några ”utomsocknes” i ett par pallkragar i ravinen. Sedan åkte hon på semester och sommaren visade sig bli kruttorr. Inte en chans att de överlevt, tänkte hon. Hon hade fel.
– När jag såg att de överlevt blev jag jätteglad! Vi hade satt upp en liten skylt vid pallkragarna med vårt telefonnummer och vi fick några meddelanden under sommaren från fjällvandrare som skrev att de hade vattnat lite för det såg så torrt ut. För det är vi självfallet evigt tacksamma!
Följande vinter skickades så ansökningar in till Länsstyrelsen om att få anlägga en botanisk trädgård med stig och spång för att göra trädgården lättillgänglig för alla. Det tog ett tag, men ansökningarna godkändes. Idag kan alltså även de som inte kan klättra eller vandra ta sig dit, då ravinen ligger endast hundratalet meter från den asfalterade Kungsleden, som startar vid Högfjällshotellet och slingrar sig uppför Köarskalsfjället.
Förra sommaren, men framför allt i somras, satte Susanne och Svante på allvar igång med att riva pallkragarna och istället anlägga flertalet små land och plantera ytterligare nya växter. De hittade 250 stockar på Blocket som de kunde använda till att avgränsa landen med och de fick sponsring med grus till gångarna från Gudmundssons och brädor till spångarna från Fiskarheden. Och så fick de tillgång till en liten traktor, lånat från ett av Svantes företag, som underlättade själva grävningen av landen.
Hitintills har de skapat 25 land med hela 700 arter! Varje art har sin egen lilla skylt. Växterna har Susanne köpt, odlat fram själv hemma i Norrköping eller grävt upp ur marken. De olika landen har olika teman som till exempel ängsmark, fjällväxter, alpväxter, myr- och kärrmarksväxter, dammväxter och så vidare.
– Tillståndet från Länsstyrelsen omfattar även att odla andra växter än de som normalt sett växer här, förutom invasiva arter förstås. Jag har en förhoppning om att kunna byta till mig ännu fler växter via andra botaniska trädgårdar. Det finns en vild idé i mitt huvud att även testa ett öländskt Alvar uppe i ravinen. Där finns inget naturligt rinnande vatten i form av en bäck eller liknande, så förhållandena är inte helt olika de som råder på Öland – torrt och kargt. Kylan och snön är såklart de stora skillnaderna.
Utvecklingsidéerna stannar inte där. Under sommaren då rekordmånga vandrare vistats i området har Susanne fått bekräftat att många besöker trädgården och de uppskattar den.
– Jag överdriver inte om jag säger att vi haft runt 50 besökare, varje dag, i sommar. Många går Kungsleden och trädgården ligger bara 100 meter därifrån, så många är nyfikna och tar sig en titt. Många hör av sig och talar om hur fint de tycker att det är, det är väldigt roligt. Jag har en vision om att kunna koppla ihop trädgården med IT-teknik på något vis, till exempel att man ska kunna scanna en QR-kod och på så vis få mer information om de enskilda växterna. Det vore också roligt om man kunde visa besökarna vad det är de ser på långt håll när man står och ser på den vidunderliga utsikten från fjället där man ser mycket av Dalarna men även in i Norge. Men vi tar ett litet steg i taget.
Man skulle kunna tro att Susanne arbetar som biolog, agronom eller kanske som botaniker…?
– Nej, skrattar Susanne. Jag är anställd på SAAB där jag jobbar med kvalitetsfrågor för JAS Gripen. Det är så långt ifrån en botanisk trädgård man kan komma och jag tror att det är därför som jag tycker att detta är så roligt. Hade jag varit professionell botaniker så hade jag nog inte haft den här trädgården idag.
Det är alltså etthundra procent ideellt arbete som skapat trädgården. Med lite hjälp från några av trädgårdens ideella föreningsmedlemmar, nämligen Susanne och Svantes barn, som hjälpt till att bära spång. Innan sommaren hade föreningen 20 medlemmar, som mestadels var släkt och vänner. Nu är medlemsregistret utökat till 40-talet medlemmar och de nya anhängarna är besökare som passerat trädgården och gillat det de sett.
– I sommar har de som besökt fjällvärlden kunnat se ofantligt mycket tuvull, växten som står i myrmark och som ser ut som små bomullstussar. Många har frågat oss vad det är för växt som ser ut som snö på långt håll? Jag har försökt få Svante att lära sig vad den heter, men han är totalt ointresserad av växter. Däremot älskar han att bygga grejer så vi kompletterar verkligen varandra: så fort han byggt färdigt ett land så är jag där och fyller på med växter – en perfekt kombination!
Ovan ser du ett litet fåtal av de växter du kan se på ”Sälen Botaniska”.